ÅSIKT

Hur många måste dö innan det får kosta?

Debattörerna: 1 500 tar sitt liv varje år – men inte en krona från staten för att att stoppa självmorden

Barn kommer att närvara på begravning av syskon och föräldrar. Mammor och pappor tvingas inse att de inte räckte till för att förhindra att deras barn tog sitt liv. Vi gör vad vi kan för att stoppa självmorden – men vi får inte en krona i stöd av staten för att nå de mål som staten satt upp, skriver Alfred Skogberg, Sonny Wåhlstedt, Carl Von Essen och Else-Marie Törnberg.
Barn kommer att närvara på begravning av syskon och föräldrar. Mammor och pappor tvingas inse att de inte räckte till för att förhindra att deras barn tog sitt liv. Vi gör vad vi kan för att stoppa självmorden – men vi får inte en krona i stöd av staten för att nå de mål som staten satt upp, skriver Alfred Skogberg, Sonny Wåhlstedt, Carl Von Essen och Else-Marie Törnberg.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Sverige har i dag 12 nationella strategier. De handlar om allt från våld mot kvinnor till ensamkommande flyktingars psykiska mående.

Staten satsar i år 5,7 miljarder kronor på att de ska nå resultat.

Men en av strategierna får inte en enda krona i statligt stöd – strategin för hur över 1 500 årliga självmorden ska förebyggas.

2008 antog riksdagen en nationell strategi som består av nio punkter där det fastslås hur självmorden ska minska i Sverige. Detta eftersom man till slut insett att över 1500 självmord per år är ett rejält samhällsproblem. Men inga pengar satsades utan de nio punkterna portionerades ut till olika myndigheter som med befintlig budget skulle ta sig an dem.

Ingen ansvarade för att följa upp utvecklingen och sedan dess har nästan inget hänt.

Den nionde punkten i strategin gick uttryckligen ut på att stödja frivilligorganisationer inom området. Men vi fyra organisationer som i dag går på knäna för att förebygga självmord kan till skillnad från andra ideella organisationer som arbetar med de andra nationella strategierna, inte söka en krona inom ramen för den nationella strategin.

Vi utbildar, punkterar myter, stöttar efterlevande, hjälper personer med akuta suicidtankar, lyfter frågan hos politiker över hela landet och sätter problematiken kring självmord på den mediala agendan. Att ingen ska behöva uppleva det fasansfulla i att en älskad person tagit sitt liv är något vi har gemensamt.


Politikers kunskap om problemet lämnar en hel del att önska. När Suicide Zero i höstas testade riksdagsledamöters kunskap om självmord var det nästan ingen av ledamöterna som kände till att riksdagen antagit en nollvision för självmord.

Inte heller kände de flesta till vad den statliga myndighet heter som forskar kring självmord och tar fram självmordsförebyggande program: NASP.

Finns inte kunskapen är det svårt att inse vad problemet är och hur det ska lösas.

Därför är det så viktigt att politiker, journalister och allmänheten har grundläggande koll på hur stort problemet är med självmord.

Dagligen tar fyra personer i Sverige sitt liv. Cirka tio gånger fler försöker att ta sitt liv.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken för unga upp till 24 år. Den åldersgrupp som i störst utsträckning tar sitt liv är 45-64-åringar, följt av personer över 65 år. Män står för cirka 70 procent av alla självmord. De allra flesta som tar sitt liv är deprimerade eller lider av en annan psykisk ohälsa.

Men en förutsättning för vårt arbete är att rimliga förutsättningar ges så att vi kan bedriva vårt arbete professionellt utan att vi går in i väggen på grund av den stora arbetsbelastningen.

Tills regeringen inser att det måste få kosta pengar för att förebygga självmord så finns det inte mycket som talar för att de över 1 500 årliga självmord som varje år inträffar kommer att minska radikalt.

Det innebär att detta år såväl som kommande kommer tragedierna att pågå i oförminskad styrka.

Barn kommer att närvara på begravning av syskon och föräldrar. Mammor och pappor tvingas inse att de inte räckte till för att förhindra att deras barn tog sitt liv. Mors- och fars dag kommer att sluta vara glädjefyllda och i stället för delad gemenskap och lycka över en födelsedag kommer de att bytas ut till besök vid en gravsten.

Dags att folkhälsominister Gabriel Wikström inser att ALLA nationella strategier behöver en budget för att målen ska kunna uppnås.

Det är sannerligen på tiden.

Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero

Sonny Wåhlstedt, förbundsordförande SPES

Carl Von Essen, generalsekreterare Mind

Else-Marie Törnberg, verksamhetschef SPIV

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.