-


Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se

Irene Beertema, redaktör (föräldraledig), Karin Magnusson, debattchef, Karin Lindblom, redaktör, Anna Andersson, redaktör, Anna-Maria Carnhede, vik. redaktör
Köp Plus här
Publicerad: 2004-12-24
Normal text Stor text Extra stor text
Textstorlek:

Bli en mermänniska

TRÄNA, MEDMÄNNISKOR! ”Se då till, medmänniskor, att träna lika hårt som jag gör. Träna upp era kroppar, era sinnen och era mänskliga förmågor till att göra mer än ni tror att ni orkar. För det gör jag. Varför skulle ni andra luta er tillbaka och låta bli att vara mermänskliga?” undrar Anette Norlin. TRÄNA, MEDMÄNNISKOR! ”Se då till, medmänniskor, att träna lika hårt som jag gör. Träna upp era kroppar, era sinnen och era mänskliga förmågor till att göra mer än ni tror att ni orkar. För det gör jag. Varför skulle ni andra luta er tillbaka och låta bli att vara mermänskliga?” undrar Anette Norlin. Foto: ANDERS STEINAR/VÄSTERVIKS TIDNING

Anette Norlin kallar sig mermänniska. Det är för att hon är 75 procent högfungerande autistisk (AS), 55 procent överrörlig (EDS) och 25 procent överaktiv (ADHD).

Det gör att hon måste anstränga sig extra mycket. Tänka extra mycket. Älska extra mycket. Det vill hon att vi andra också ska göra:

–Ì´0;Varför skulle ni andra luta er tillbaka och låta bli att vara mermänskliga? Det har vi inte tid med.

Jag är en människa, som vill vara mer än bara en människa. Det är för att jag är ofullständig. Varje dag jag vaknar måste jag tänka mig för innan jag handlar. Det är för att jag är felbar. Där skiljer jag mig inte från andra medmänniskor särskilt, men jag har särskilda behov.

När jag föddes, var jag inte som andra. Fem fingrar på varje hand och fem tår på varje fot, visserligen, men osynligt handikappad, som det hette på den tiden.

Nu heter det funktionshindrad. Det är bara ett nytt ord för samma sak. Jag föredrar att kalla det hindrad. Något hindrar mig att existera som andra medmänniskor.

År 1961 fick jag min första ”diagnos”: kvinna. Denna min medföddhet har givit mig psykiska pålagringar (30-procentiga skador). År 1998 fick jag min andra diagnos: överrörlig.

Förra året fick jag mina ytterligare diagnoser: 75 procent högfungerande autistisk (AS), 55 procent överrörlig (EDS) och 25 procent överaktiv (ADHD). Högfungerande låter mer än lagom och överrörlig och överaktiv detsamma. Det finns ett synonymord som också passar ganska bra: hyper. Ordboken säger att hyper betyder över eller överdriven.

Med andra ord, en mermänniska.

 

Och jag vill vara en mermänniska, en individ som tänker ännu längre än tanken kan tänka sig. Jag tänker mig att vi som fått extra kapacitet att tänka längre än andra medmänniskor ska berätta hur vi vill bli bemötta och hur vi vill att andra ska bemöta varandra.

Att vara medmänniska räcker inte i dag, eftersom det sker så mycket ondskefullt i omvärlden. Jag tänker mig att det beror på all okunnighet. Därför är medicinen jag tänker mig som komplement till klassificering och diagnostisering något som alla andra också behöver – kärlek. Nu när mina båda barn blivit lite större, sitter de inte, ligger de inte och klänger de inte i min famn hela tiden.

Alla småbarnsåren, när jag badade dem och gick och lade mig samtidigt som de, för att de skulle få så mycket villkorslös kärlek som möjligt, är över. Vi talar öppet om det hemma. Kärlek. Vi talar öppet om dess motsats också.

Ickekärlek, eller kärleksbrist. När jag frågar om de har kärlek inom sig svarar sönerna:

–?Nu är jag full med kärlek, mamma.

Så flinar de. Det där leendet som gör att jag smälter. Mitt hjärta blöder och mitt sinne brinner. Kalla mig gärna kär och galen. Jag brinner i dag. Min modersroll förändrade mig till en mermänniska. Sedan jag blev mamma, har jag låtit kärlekens eld förbränna mig till en hög aska, med en liten, liten gnista av hopp längst in i mitt hjärta. Tog eld igen.

Så pågår det, varje dag, varje gång jag möter okunnigheten. Okunnigheten jag möter finns i media, i grannskapet, hos politiker och hos näringslivet. Det närande livet kontra det tärande livet. Vi som både jobbat och själva behövt vård av samhället kallas tärande av andra medmänniskor.

 

Se då till, medmänniskor, att träna lika hårt som jag gör. Träna upp era kroppar, era sinnen och era mänskliga förmågor till att göra mer än ni tror att ni orkar. För det gör jag. Varför skulle ni andra luta er tillbaka och låta bli att vara mermänskliga?

Det har vi inte tid med. Snart får inte några människor existera felbara, snart blir det elitistiska tänkandet ett faktum och vi tillåter inte människobarn födas utan genetiska felbarheter längre. Ingen är så annorlunda skapad att det påverkar mermänskligheten i beteendemönstren hos barn och andras ungar, kvinnor gentemot män.

Alla människor behöver kärlek som förebyggande medicin. Den tillvaro för barn som behöver medicineras är både hemmet, förskolan och skolan. Det som behövs praktiskt är ett bättre fungerande nät av mermänniskor inom vården där barn föds, där barns tillväxt kontrolleras och där barn vistas medan föräldrar skapar resurser för att ge sina barn en värdig framtid.

 

I skolan skulle undervisningen tillämpas med den äkta kärleken till varje barn. De mermänniskor som befinner sig kring våra barn, både vi föräldrar och den personal som utbildas inom vården, skulle få fortbildning i mermänsklighet.

Det som behövs förändras är synen på barnen som individer. Varje barn ska få existera som det är fött, medan det som är ofött eller ofullständigt inom dem ska få blomma och utvecklas genom tillförsel av kärlek i praktisk handling.

Kramar. Den där massagen som vissa skolor redan tillämpar kan utökas till kärleksfulla kramar varje dag.

Det finns barn som aldrig får kramar, det är jag säker på. I hemmet och i förskolan ska både föräldrar och personal kring barnet ha högre ersättning för det viktiga arbete de gör kring barnen. Det är barnen som är den stora investeringen. Det är inte bara blodsbanden som gör mig kär och galen.

 

Passionen att få existera gör att jag älskar som en mermänniska och skapar såväl konst som konstigheter, vilka gör att andra stannar upp, låter snöstjärnor tåras på sina kinder och kanske får jag möta själens spegel hos en mermänniska som tänker som jag, som brinner som jag och då önskar jag att vi kunde gå samman, till en liten rörelse på två individer, som sprider sig som norrskenet sprakar.

Denna rörelse skulle jag önska spred sig från öga till öga, från hand till hand och från hjärta till hjärta. Detta skulle vara motsatsen till okunnigheten, som sprider sig i samhället och skapar ett samhälle där snart ingen mer än de som bara tänker på sig själva får existera. De som bara är människor, Homo sapiens. Vi får byta artnamn. I stället för ”Den tänk-ande människan” får vi kalla oss Homo sapiens amoris. ”Den tänkande och älskande människan”.

Anette Norlin



Det finns barn som aldrig får kramar, det är jag säker på.

Kommentera

Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer

Laddar kommentarer...

Vad tycker du?

Sidor: 1 2 3 4 5
Sortera:

 ...
Skicka Skicka

 ...
Det finns totalt 0 till artikeln.
Sidor: 1 2 3 4 5
Visa antal inlägg:
Kommentering avstängd.

Tipsa Aftonbladet

SMS/MMS 71000, telefon 08-411 11 11, e-post 71000@aftonbladet.se

"Jag tycker synd om kungafamiljens barn"

Peter Althin från Republikanska föreningen chattade med läsarna om varför han tycker att monarkin är odemokratisk.

Att stympa välfärden skapar inga nya jobb

DEBATT Stefan Löfven (S): I dag tågar vi för kunskap, arbete och ett bättre företagsklimat  
DEBATT KD: Svenska familjer kräver mer valfrihet Inte bara röda flaggor vajar den 1 maj.  
DEBATT Svenskt Näringsliv: När Socialdemokraterna talar sig varma för en aktiv näringspolitik, vad menar de i praktiken?  
Mejla Har du frågor om Aftonbladet? Hur vi jobbar eller tänker? Hör av dig!
MEJLA Skriv en debattartikel du också! Så enkelt är det.  
  Succéefterätten som alla pratar om Så kan du testa lyckade receptet.
Mest läst på Debatt
1 DEBATT Estelle tvingas in i svenska kyrkan Christer Sturmark: I dag berövas prinsessan en mänsklig rättighet  
2 Samhällets svek mot Carla Saado Tryggare Sverige efter JO:s kritik mot myndigheternas agerande: Inför ett obligatoriskt anhållande vid brott i nära relation - en ”lex Carla”  
3 ”Loreens lugg bra för demokratin” Rebecca Weidmo Uvell: Innan Azerbajdzjan vann ESC visste jag inte var landet låg – än mindre brydde jag mig om vad de gjorde  
5 DEBATT Låt Estelle förverkliga sina egna drömmar Republikanska föreningen: Det är bara en tidsfråga innan opinionen kommer tvinga politiker att agera mot monarkin  

Mest läst på SvD Opinion

Till SvD.se/opinion: Läs ledarsidan, debatt på Brännpunkt, krönikor och bloggare på SvD.se.

  Ledare och signerat varje dag från Aftonbladets ledarredaktion.
  Just nu: Så här kan du vinna över 20 miljoner kronor Här är den galna jackpotten alla pratar om.
Upp

Tjänstgörande redaktör: Anna Andersson

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Tipsa Aftonbladet 71000
MMS/SMS
71000
E-post
Telefon
08-411 11 11
Tisdag 12-05-22
Sök på Aftonbladet