Låt människan bli modellen

Believe it. Or don’t.

Tunn. Stort hår. Slät hy. Stora ögon. Stora läppar. Lång. Passiv. Beniga händer. Men framförallt; tunn. Alldeles för tunn.

Om du sitter på en offentlig plats när du läser detta, lägg då märke till människor runt omkring dig. Hur ser de ut? Är de smala som stickor med glänsande hy och välpolerade naglar? Sällan. Du VET att det bara är rika och oftast kända personer som har PENGAR. PENGAR till en personlig tränare, stylist, yogainstruktör, dietist, kock och mer därtill. Du VET att det är så.

En hel klass med tjejer kräktes på toaletterna. Varenda dag. Det var ganska tydligt att de hetsade varandra till fixeringen vid mat.

Under en hel dag (från 8 till 22) hade jag utdelat olika ytliga komplimanger till tjejer och killar. Samtliga killar tackade medan nio av tio tjejer sa någonting i stil med ”Tycker du? Den är rätt gammal”. Det är rent ut sagt förbannat löjligt.

Under hela min skoltid var omklädningsrummet källan till ångest. Framför spegeln stod tjejer och hulkade fram hur tjocka och osnygga de var. Antalet som höll med ökade successivt. Om du varje dag säger till dig själv att du är dålig på något sätt kommer du självfallet att tycka det till slut.

Jag skulle aldrig i mitt liv säga någonting som helst negativt om personer som lider av fetma eller anorexi. Det är sjukdomar som måste tas på största allvar. För samtidigt som din och min medelvikt ökar rent statistiskt gör vår besatthet av diverse dieter det likaså.

En 17-årig kvinnlig vän till mig går andra året på gymnasiet. Hon hävdar att det enda tjejerna pratar om på rasterna är dieter, vikt, mat och träning. Hon var själv nära att insjukna i anorexi men klarade sig tack vare en uppmärksam mor. Jag kan inte förklara hur glad jag blev då jag hörde att hon faktiskt fått hjälp i tid, någonting som i dag verkar sällsynt.

Hur kan en tjej inte påverkas av att dagligen bombarderas av bilder av ”idealet” i media?

Hur kan du låta dig tro att det är ”rätt” att vara så smal? Tror du verkligen att du blir lyckligare då?

Det är inte detta tjejer ska behöva relatera till. Det så kallade västerländska skönhetsidealet är förvrängt och dessutom ohälsosamt. Och det vet du mycket väl.

Jag jämför mig absolut inte med medias framställning av den ”perfekta kvinnan” och tar inte åt mig. Det smärtar att veta att så många andra i min ålder faktiskt gör det. Varenda dag, varenda timme gör tiotusentals tjejer på denna planet sig illa för att de anser att de inte ”duger” rent kroppsligt. De kräks, de svälter sig, de paniktränar och de plastikopererar sig. Är det då inte bättre att bara vara stolt för den du är? Ät bra, sov ut, träna och gör saker som inspirerar dig. Sedan får folk säga vad de vill. Tyvärr är det dock inte lika lätt för alla.

Jag har helt enkelt blivit trött på att behöva beskåda samma typer av reklamaffischer ute på stan. För hur lätt är det att missa ett par bröst eller ett arsle som är i ens ögonhöjd? Ni företag som reklamerar på detta sett VET att det säljer för att det syns! Ni spelar med säkra kort. Kan ni ens påstå att ni har haft en annan typ av reklam? Jag drar absolut inte alla över en kam men här talar jag om multinationella modejättar som H&M. Er julreklam var inte helt olik era tidigare. Våga inte komma och säg att ni inte har objektifierande reklam. Det skulle jag ta ytterst personligt.

Däremot måste jag hylla Doves senaste tv-reklam. De använder sig av människor med mer eller mindre – för mig – ”sunda” kroppar.

Förr i tiden var det kläderna som formade kroppen. Nu måste kroppen formas för att passa i de minimala kläderna. Känns det okej för dig?

Jag skiter i all skönhetsfixering nu. Jag är så glad över att vara den jag är. Varför kan inte du också förstå att du måste må bra? Att må bra är viktigare än att bli smal för att försöka uppnå en artificiell lycka. Släpp det. Nu. Ingen har rätt att kommentera din kropp överhuvudtaget.

Jag är nöjd med min kropp. Jag vill att andra tjejer i min ålder ska veta det. Förhoppningsvis börjar de då tänka annorlunda om sig själva.

Härmed kräver jag att få skapa min egen reklamkampanj i kontrast till allt objektifierat som tyvärr regerar Stockholms tunnelbanor.

Är du en djärv designer som vågar att trotsa ”mallen”? Vill du också stärka unga personers självförtroenden? Kan du som företag eller kommun agera sponsor till detta projekt? Pengar behövs för att vi ska kunna synas. Alla vet vi att visuell kommunikation är kommunikation som når ut.

Jag kallar till ett designerupprop! Camilla Thulin? Bea Szenfeld? ACNE? Glöd? Chili? Ung08? Är ni där? Hör ni mig?

Ni borde kunna skapa denna förändring av egen kraft. Men jag hjälper er dock mer än gärna. Jag är villig att kämpa för mina åsikter.

Och förresten, alla vuxna, var finns ni?

Tack för mig och på återseende,