”Bra klimat för särintressen”

Särintressen kan skada samhället allvarligt. De vill ofta ha privilegier av staten, skickar notan till alla andra – och samhället tappar utvecklingskraft. I ett sådant samhälle är det förmågan att påverka politiker som avgör ens framgång – inte kompetens, risktagande eller ansträngning.

Klimatfrågan riskerar nu bli särintressenas nya julafton.

Mycket talar för att det pågår en långsiktig uppvärmning av jordens klimat, sannolikt delvis orsakad av mänsklig aktivitet. FN:s klimatpanel IPCC har försökt bedöma omfattningen och effekterna – och når modesta slutsatser.

Debatten har dock präglats av katastrofscenarier långt från de vetenskapliga slutsatserna. Många aktörer har ett egenintresse av överdrifter.

! Skogssällskapets tidning skriver att det är ”bråttom, bråttom” att rädda klimatet och att subventioner till biobränsle är viktigt och import av råvaror till detta är olämpligt. Men subventioner och handelshinder – om än välkomnade av vissa skogsägare – har aldrig skapat de bästa varorna. Men de skapar svält hos världens fattiga.

! Svebio, en intresseorganisation för biobränslebranschen, argumenterar i en rapport för ”förstärkta styrmedel”, alltså subventioner. Samtidigt påpekar de att branschen lär tjäna på klimatförändringen eftersom skogen växer bättre när det är varmt. Räknar de med både subventioner för att minska klimatförändringen och för fortsatt uppvärmning?

! WWF uttalar sig i en nyhetsartikel i Aftonbladet om klimatförändringens negativa effekter för isbjörnar. Inga avvikande röster får komma till tals. Att WWF för några år sedan publicerade en rapport som visar att antalet isbjörnar är stabilt spelar ingen roll.

Aftonbladet vill sälja tidningar och WWF få medlemmar – då väger sanningen lätt.

! Grön Ungdom skriver i ett nyhetsbrev att den globala uppvärmningen via extremt väder ”förstör livsförutsättningarna för oss alla”. Svampar, bakterier och insekter kommer att ta över. Men, står det på slutet, man kan ”göra en insats genom att bli medlem i Miljöpartiet eller Grön Ungdom”.

! Mölndals kommun varnar i ett informationsblad till alla hushåll för ”extrema väderhändelser” som följd av klimatförändringen, men att kommunen är ”kaxig och framgångsrik” i sitt miljöarbete. FN:s klimatpanel finner inget samband mellan klimatförändringen och extremt väder. Men Mölndals kommun kunde marknadsföra sig.

! Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har bedrivit en kampanj som förlöjligar avvikande röster i klimatdebatten. SLU påpekar att kampanjen har kostat 3,9 miljoner, motsvarande 16 kandidatutbildningsplatser, men att om ”kampanjen (kan) locka till sig så många nya studenter så har den gått ihop sig”. Fler studenter var således målet.

Listan kan bli lång. Medier vill ha läsare och tittare, miljöorganisationer och partier medlemmar, universitet studenter, biobränsleproducenter bidrag – och Bo Ekman vill ha uppmärksamhet för Tällberg Forum. Därför har debatten hamnat långt från vetenskapen.

Röster som har tonat ned klimathotet har pekats ut som företrädare för särintressen i exempelvis oljebranschen. Men få har noterat att de dominerande särintressena finns på motsatt sida. Media har inte granskat ett enda klimatlarm med samma frenesi som om det hade handlat om en obetald tv-avgift.

Kan det vara för att man anser att motivet bakom påståendena är gott?

Men kan man förbättra miljön med ogrundade larm?

Politiska beslut efter en sådan debatt lär sakna effektivitet och precision, men leda till stora kostnader för samhället. Privilegier till särintressen, särskilt handelhinder och subventioner, skadar handel och tillväxt.

Eftersom IPCC bedömer att klimatförändringen blir minst med stark utveckling av handel och tillväxt är detta kontraproduktivt.