Lille vän – är du lycklig?

Under lång tid var filosofisk spekulation det enda sättet att närma sig lyckobegreppet, men sedan 1950-talet har psykologer och sociologer frågat individer om hur lyckliga de anser sig vara. Under de senaste åren har också allt fler ekonomer intresserat sig för detta arbete.

Vad har forsk­arna kommit fram till?

Det som gör oss lyckliga är en god hälsa, ett bra familjeliv, goda vänner, ett utvecklande arbete och en stimulerande fritid. Andra faktorer som tycks göra oss lyckliga är religiositet, en känsla av kontroll över livet och att tillhöra majoritetsbefolkningen.

Som ekonom är det också intressant att se att hög inflation och arbetslöshet, på både individuell och nationell nivå, gör oss mindre lyckliga. Orsaken till att arbetslöshet leder till lägre lycka är inte bara att den arbetslöse har lägre inkomster utan framför allt därför att avsaknaden av arbete leder till att vi förlorar självre­spekt och sociala kontakter.

Hur ser då sambandet mellan inkomst – den kanske viktigaste ekonomiska indikatorn – och lycka ut?

I länder med en hög nationalinkomst per invånare är invånarna lyckligare än i länder med en lägre inkomstnivå. Därför tillhör Sverige och andra utvecklade länder de lyckligaste i världen. Men samtidigt visar det sig att i dessa länder, inklusive Sverige, har lyckan inte ökat under efterkrigstiden trots att inkomsterna har ökat dramatiskt. Vi har blivit rikare, men inte lyckligare.

Denna ”lyckans paradox” kan förklaras av att vi jämför oss med vår tidigare konsumtion och med andra i vår omgivning. Om din inkomst ökar, ökar också de materiella krav du ställer för att du ska känna att du lever ett materiellt drägligt liv. Men din inkomst använder du också för att jämföra dig med andra.

Om alla anställda på det företag du arbetar får samma löneökning kommer detta endast öka din lycka med två tredjedelar av vad den skulle öka om bara du fick löneförhöjning. På samma sätt har man i vetenskapliga experiment visat att många av oss föredrar en lägre inkomst framför en högre – om vi samtidigt förbättrar vår inkomst i relation till andras inkomster. Pengar har relativ betydelse.

Att högre inkomster i den rika världen inte leder till högre lycka har stor politisk betydelse. Varför ska vi genom arbete skaffa oss högre inkomster om det inte gör oss lyckligare? Borde vi inte i stället ägna vår begränsade tid på jorden åt annat, åt det som ger oss högre lycka?

Vad ska då politikerna göra för att öka vår lycka?

Svaret på den frågan är inte helt lätt, men några perspektiv är tydliga och berör vår samtids viktigaste utmaning: att få fler i arbete. Sverige har en internationellt sett hög sysselsättning, men arbetslösheten är alldeles för hög. Fler måste komma i arbete. Detta skulle leda till ett lyckligare Sverige och dessutom skapa mer resurser till den offentliga välfärden. Samtidigt ska vi inte arbeta bara för att det ger oss inkomster som mest används för att ”bräcka” andra. Sensmoralen är tydlig – fler i arbete, men inte för mycket arbete för dem som redan arbetar.

Till detta måste också läggas att svenskar med utländsk bakgrund är mindre lyckliga än etnosvenskarna. En förbättrad integration – där en högre sysselsättning är en viktig komponent – skulle inte bara bidra till ett mer humant Sverige utan det skulle också göra Sverige lyckligare.

Men den långsiktigt kanske viktigaste politiska åtgärden är att göra oss vanliga dödliga medvetna om att vår strävan efter mer pengar inte alltid är rationell, inte alltid är förenlig med högsta möjliga lycka. Dit når vi genom att stanna upp, reflektera och filosofera över livets mening. Vad skulle göra dig lyckligare?