Bloggosfären som fjärde statsmakt

Vi kan snart tala om en fjärde statsmakt.

Rollfördelningen mellan bloggarna och mer traditionella medier är intressant att se: likheterna och skillnaderna i hur bevakningen av olika företeelser sker och hur frågor och ämnen utvecklas. Vem är snabbast på att uppdatera? Vem är bäst att få in de breda perspektiven?

Traditionella mediers monopol på tyckande suddas ut mer och mer. Två lysande exempel är FRA-frågan och rapporteringen kring de drunknade romska flickorna i Italien.

Traditionella mediehus ställs i ena ringhörnan mot digitala arenor såsom de sociala medierna med bloggosfären som den starkast lysande stjärnan i den andra ringhörnan. Den stora skillnaden för läsaren ligger i att i de sociala medierna handlar om en dialog och olika former för läsarinflytande jämfört med den äldre formen av mediekonsumtion.

Det är ju här kraften ryms också inom bloggosfären – dialogen, samtalen med varandra om frågor som engagerar. Att snabbt kunna reagera på värderingar, samhällsströmningar och företeelser och framför allt skära tvärs igenom olika grupperingar inom samhället. Över ålders-, köns- och partipolitiska grupperingar.

Det finns i dag bland oss alla som jobbar med kommunikation rädslor för de sociala medierna. Rädda för att mista kontrollen om våra huvudbudskap, våra varumärken, våra läsare eller vad det må vara. Det är fler roller än journalistens som påverkas av de sociala medierna.

Alla vi som på ett eller annat sätt är några slags ”gatekeepers” utmanas. Något som blivit mycket synligt i den långa och av bloggosfären drivna diskussionen runt FRA-lagen.

Att kommunicera är något de flesta människor vill och många kan. Sociala medier ger människor en palett av möjligheter, såväl individer som organisationer/företag och paletten kan användas av alla, inte bara av oss som får betalt för att kommunicera.

Igår skrev Lisa Bjurwald i DN en ledare som avslöjar en stor okunnighet om en så viktig påverkansfaktor som bloggosfären blivit i samhället idag. Ett ganska tröttsamt exempel på när just det nya möter det gamla. Rejält kryddat med en extremt fördomsfull och ignorant inställning till bloggandet som idag är en företeelse som berör, engagerar, påverkar skeenden och används av ett stort antal människor i Sverige.

Ett stort antal bloggare och med många fler läsare än så har reagerat över att bli satta i en OBS-klass. Lisa Bjurwald skrev om bloggosfären:

"Det är inte ofta jag traskar runt i den särskrivande specialklass som är den svenska bloggsörjan, men när jag gör det blir jag alltid lika negativt överraskad."

Att sommaren 2008 välja att raljera över bloggosfärens och människors yttrandefrihet istället för att erkänna den styrka, briljans och förmåga att snabbt agera, påverka och fånga upp skeenden som bloggosfären gör är anmärkningsvärt. Och Lisa är inte ensam.

Vi hamnar så ofta i varsin ringhörna med de mer analoga värderingarna i ena ringhörna och de mer digitala värderingarna i den andra. Vi ser det i vår egen vardag när vi möter företag dagligen. Det är ett paradigmskifte som sker nu vad gäller att våga ta sitt ansvar i den konversation och dialog som sker runt våra varumärken och de frågor som berör oss – samtidigt som vi måste släppa kontrollen över det "slipade" och låta alla som berörs vara ambassadörer.

Det kräver ärlighet och vilja till såväl öppenhet som insikt om att hierarkierna förändras såväl inom medielandskapet som för varumärken.

Fler och fler bloggar blir mer ämnesinriktade och mer professionella. En kunskapskälla för den som är nyfiken på olika ämnen men också på vad "vanliga" människor tycker och tänker. Människor utanför den "journalistiska adel" som utvecklades när medierna hade ett eget tolkningsföreträde.

Människor som väljare, kunder, tittare, föräldrar, tidningsläsare och konsumenter. Hur kan man välja att inte bry sig om denna nyckel till målgruppsförståelse, människokännedom och breda perspektiv av åsikter?