-


Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se

Irene Beertema, redaktör (föräldraledig), Karin Magnusson, debattchef, Karin Lindblom, redaktör, Anna Andersson, redaktör, Anna-Maria Carnhede, vik. redaktör
Köp Plus här
Publicerad: 2005-08-31
Normal text Stor text Extra stor text
Textstorlek:

Bli kallad neger är kränkande

Nyamko Sabuni (fp): Ordet syftar på en lägre stående människa

Nyamko Sabuni är riksdagsledamot för folkpartiet. Nyamko Sabuni är riksdagsledamot för folkpartiet. Foto: Ulf Höjer
Den som använder ordet neger borde upphöra med det så snart han eller hon blir medveten om att det kränker andra människor.

De som inte slutar av den anledningen kommer inte att sluta för att de får en lektion i ordets etymologi och historiska användning. Den här artikeln är inte till för dem, jag skriver istället för alla dem som inte använder ordet, men som undrar hur det kommer sig att ett ord kunnat bli så laddat och vara kränkande för så många.

Ordet neger kommer från spanskans ”negro” som betyder svart och det började användas om afrikaner under slavhandelns dagar. Mycket av vetenskapen och litteraturen om svarta vid den här tiden handlade om att skapa ett försvar för slaveriet och det koloniala projektet. För att rättfärdiga slaveriet var det nödvändigt att kunna tro att svarta var underordnade vita, så svartas underlägsenhet var det återkommande temat i vitas skildringar av afrikaner. Så här skrev till exempel svensken Olof Bergius i en reseskildring från 1819:

 

”Sådan står Negern på nedersta trappsteget av den menskliga odlingen. [?] Emellan hans förnufts högsta ståndpunkt och den förståndsgrad hvarifrån vi redan som barn börja uppstiga till vetenskapernas regioner ligger ett svalg, som hittills ingen har öfverstigit, hvilken ej ärft en stråle af de hvitas färg på sin hud och på sin själ. [?] att försöka civilisera denna undermänniska vore i strid med sjelfva naturen.” (Catomeris, Det ohyggliga arvet)

Negern är alltså en stereotyp, den bild av den svarte som vita fabricerat genom århundradena, och så här efter kolonialismen är det bara passande att svarta definierar sig själva genom att måla motbilder till ”negern”. Omdefinieringen av svarta är ett viktigt och nödvändigt projekt. Svarta är därför vaksamma inte bara på ordet neger utan även på diskurser som anspelar på svartas lathet, dumhet, libido eller andra nedvärderande föreställningar.

 

Anledningen till att vi i Sverige fortfarande har en diskussion om ordets vara eller icke vara – som man i andra västerländska länder kommit långt bortom – beror nog på svenskars svårighet att se Sveriges roll i det historiska sammanhang där rasismen spelat en central roll. Sverige som övriga Europa var en del av brotten mot Afrika. Både drottning Kristina och Gustav III bedrev handel med slavar och svenska vetenskapsmän var mycket aktiva när det gällde att förse det koloniala projektet med en vetenskaplig plattform ända från Carl von Linnés dagar fram till 1900-talet och det rasbiologiska institutet i Uppsala.

Varför reagerar svarta bara när det är vita som använder ordet neger, undrar många. Det beror på att det i vår värld som domineras av vita är ett privilegium att vara vit och en belastning att vara svart. Att vara vit ger till exempel företräde till arbets- och bostadsmarknaden, det innebär att man lättare får lån i bank och har svårare att dömas för brott. Vitheten ger alltså företräde på mörka människors bekostnad och därför reagerar afrikaner när vita kallar oss vid ett rasistiskt skällsord.

 

En del gillar att hävda att de inte alls menar något illa med användandet av ordet och att de har all respekt för svarta. Det är inte sant, och det visar sig när personen upplyses om att svarta ser ordet som stötande. Då kommer försvarstalen: ”jag har alltid sagt så här”, ”jag menar ju inget illa med det”. Dessa personer har absolut ingen respekt för afrikaner. Svarta har aldrig själva kallat sig negrer. En neger är en degraderad, sinnesslö, lägre stående människa och att kalla någon neger och inte mena något illa med det är att likna vid att spotta någon i ansiktet och inte mena något illa med det.

Huruvida ordet ska förekomma i litteraturen eller inte är en absurd fråga. Det är klart att om man beskriver kolonialtiden är det oundvikligt att ordet förekommer. Lika oundvikligt är det att ordet förekommer i litteraturen från den tiden.

Nyamko Sabuni , riksdagsledamot folkpartiet ,

Kommentera

Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer

Laddar kommentarer...

Vad tycker du?

Sidor: 1 2 3 4 5
Sortera:

 ...
Skicka Skicka

 ...
Det finns totalt 0 till artikeln.
Sidor: 1 2 3 4 5
Visa antal inlägg:
Kommentering avstängd.

Tipsa Aftonbladet

SMS/MMS 71000, telefon 08-411 11 11, e-post 71000@aftonbladet.se

"Jag tycker synd om kungafamiljens barn"

Peter Althin från Republikanska föreningen chattade med läsarna om varför han tycker att monarkin är odemokratisk.

Att stympa välfärden skapar inga nya jobb

DEBATT Stefan Löfven (S): I dag tågar vi för kunskap, arbete och ett bättre företagsklimat  
DEBATT KD: Svenska familjer kräver mer valfrihet Inte bara röda flaggor vajar den 1 maj.  
DEBATT Svenskt Näringsliv: När Socialdemokraterna talar sig varma för en aktiv näringspolitik, vad menar de i praktiken?  
Mejla Har du frågor om Aftonbladet? Hur vi jobbar eller tänker? Hör av dig!
MEJLA Skriv en debattartikel du också! Så enkelt är det.  
  Succéefterätten som alla pratar om Så kan du testa lyckade receptet.
Mest läst på Debatt
1 DEBATT Estelle tvingas in i svenska kyrkan Christer Sturmark: I dag berövas prinsessan en mänsklig rättighet  
2 Samhällets svek mot Carla Saado Tryggare Sverige efter JO:s kritik mot myndigheternas agerande: Inför ett obligatoriskt anhållande vid brott i nära relation - en ”lex Carla”  
3 ”Loreens lugg bra för demokratin” Rebecca Weidmo Uvell: Innan Azerbajdzjan vann ESC visste jag inte var landet låg – än mindre brydde jag mig om vad de gjorde  
5 DEBATT Låt Estelle förverkliga sina egna drömmar Republikanska föreningen: Det är bara en tidsfråga innan opinionen kommer tvinga politiker att agera mot monarkin  

Mest läst på SvD Opinion

Till SvD.se/opinion: Läs ledarsidan, debatt på Brännpunkt, krönikor och bloggare på SvD.se.

  Ledare och signerat varje dag från Aftonbladets ledarredaktion.
  Just nu: Så här kan du vinna över 20 miljoner kronor Här är den galna jackpotten alla pratar om.
Upp

Tjänstgörande redaktör: Anna Andersson

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Tipsa Aftonbladet 71000
MMS/SMS
71000
E-post
Telefon
08-411 11 11
Tisdag 12-05-22
Sök på Aftonbladet