Kallt, cyniskt och egoistiskt – vårt Sverige

Makthavarna rabblar sina mantran. Försvarar sin egoism. Ingen tar ansvar för sin nästa.

Allmännyttiga organ privatiseras och tillåts införa allehanda avgifter och smygavgifter för att göra de redan rika ännu rikare.

Elmarknaden avregleras med högre elpriser och miljardvinster åt elföretagen som följd,

Posten monteras ner för att möjliggöra chefernas mångmiljonlöner, fallskärmar och pensionsavtal.

Pensionerna har förresten förvandlats till rena tombolan – Drog du en nitlott? Så tråkigt då - men du kanske kan få skrapa triss i TV 4:s morgonteve…

Nyliberala marknadsteorier tas för givna och tillåts stå oemotsagda.

Hallå – är det någon hemma??? Âr det ingen som orkar ta debatten längre?

De svenska makthavarna (= resursfördelarna) tar inget ansvar för sina medborgare som alieneras och isoleras från varandra; reduceras till ”aktörer på marknaden”.

Omsorg och kärlek till nästan har i Sverige blivit okända begrepp, avskaffade till förmån för ett cyniskt kasino där de starkaste överlever.

Den svenska kronan har förvandlats till en skräpvaluta vilket skapar mångmiljardvinster åt exportföretagen, som vanligt på de svagas bekostnad.

Och mantrana rabblas. ”Det är nödvändigt för jobben.” Vilka jobb?

Vilka nya jobb skapas genom den groteska undervärderingen av den svenska kronan?

Det enda som skapas är nya betalningsanmärkningar hos gemene man och nya miljardvinster år företagsledarna!

Nej, jag är besviken på Sverige. Snart är allt som finns kvar av ”folkhemmet” ett nästan tomt, dåligt avfrostat kylskåp. Isigt och kallt.

Försäkringsbolagens toppchefer drar sig inte ens för att exploatera medborgarnas ökande otrygghet till att bygga bonusprogram i miljardklassen åt sig själva.

Vilken oerhörd cynism!

Precis som vid bankkraschen på nittiotalet förväntas nu skattebetalarna städa upp och betala notan.

Hur kunde det gå så här snett? Var finns empatin, var finns det sunda förnuftet?

Resursfördelningen har ju fullkomligt spårat ur!

Samtidigt kliar sig etablissemanget i huvudet över alla värdetransportrån…

Âr det så svårt att se sambandet?

Det tycker inte jag!

Varför skulle värdetransporter inte rånas i denna typ av samhälle?

Botemedlet mot kriminalitet handlar inte om att utbilda fler poliser utan om att skapa ett humanare samhälle – ett samhälle för alla.

Sverige har blivit ett orättvist och obehagligt land som det är mycket svårt att känna solidaritet med.

Även om jag inte försvarar rån och stöld måste jag erkänna att jag ofta förstår dess bakomliggande orsaker.

Så länge som makthavarna roffar åt sig fullständigt hämningslöst vore det ju naivt att förvänta sig laglydiga undersåtar.

Samhällsmoralen har undergrävts av just precis den maktelit som som ju borde ha värnat om den!

De nyliberala marknadsekonomerna tycks inte ha kalkylerat med frustration och kriminalitet vid sin reducering av människan till ”aktörer på marknaden”.

Så går det när man försöker utforma ett samhälle efter en skrivbordsprodukt!

Ett samhälle som bygger på egoism och personlig vinning, där man ska se om sitt eget hus och strunta i andra, och som samtidigt ställer stora grupper utanför, måste nog vänja sig vid en hög och konstant kriminalitet.

En gång var Sverige ett bra land att leva i. Men Sverige av idag är ett klassamhälle med ökande klyftor och söndervittrande samhällsnormer, utan vare sig etik eller sunt förnuft.

Vi behöver en nystart.

Sverige har en stolt tradition av folkliga uppror och fejder mot maktmissbruk. Men det är tyvärr längesedan sist. Kanske har det blivit dags?

Ansatser har setts, i de djupa smålandsskogarna, i elkaosets fotspår.

I september 2006 har vi ett riksdagsval. Jag hoppas för Sveriges skull att ni svenska väljare inte känner er alltför stukade och resignerade för att mobilisera er och ta debatten!

Vad med ett rättviseparti?

København den 22 november 2005.