Till detta kommer den allmänna ”sexualiseringen”, det vill säga den stora mängden av sexbilder och sexantydningar i till exempel dokusåpor på tv och i reklamens budskap.
Men vad består vuxenvärldens oro av? Är det en moralisk oro eller en rädsla för praktiska konsekvenser? Handlar oron om att pornografiskt material kan ha en negativ inverkan på de ungas syn på sexualitet, könsroller och utseende? Eller är det en oro för ändrade normer kring vad som är ”normal” sexualitet?
Nu finns kunskap att få för föräldrar och andra intresserade. Kunskap om hur unga använder, upplever och påverkas av porr och sex i medierna. Medierådet, som är regeringens expertorgan på barns och ungas mediesituation, presenterar i dag en ny rapport, ”Koll på porr”. Ett antal experter har bjudits in att skriva, några har erfarenhet från ungdomsmottagningar eller RFSU, andra har genomfört studier kring sex och pornografi i medierna.
Rapporten riktar sig till dem som verkligen vill veta. Här serveras raka och osminkade sanningar och perspektivet ligger ofta hos de unga själva. Några fakta och slutsatser:
Beskrivningar av sexuella aktiviteter i ord eller bild har funnits sedan urminnes tider. Det som förändrats är spridningsformerna och exponeringen för barn/unga.
I princip alla tonåringar har kommit i kontakt med pornografi. Medan pojkar i olika hög grad fortsätter att använda den som sexuell stimulans uppfattar flickor den oftare som förnedrande för såväl kvinnor som män.
Både pornografin och bilden av ”pornokroppen” i tv-program och kvällstidningar skapar nya sex- och skönhetsideal som starkt påverkar både unga kvinnor och män.
Storkonsumenter av pornografi skiljer sig inte när det gäller grundläggande livsvillkor men de mår sämre psykiskt, dricker mer och har allvarliga beteendeproblem. Hög porrkonsumtion verkar vara ett symptom på ohälsa snarare än en orsak.
Uppfattningen om vad som är ”normal” sex är under förändring, på gott och ont. Unga behöver stöd för att skapa ett eget sexuellt utrymme där de kan vara sig själva och skapa en egen identitet, befriad från både fördomar och förväntningar.
Sexualundervisningen i skolan behöver ta hänsyn till mediebilden av sex för att kunna förstå ungdomarnas referensramar och livsvillkor.
Ett stort problem enligt rapporten är att vuxna inte känner till de ungas medievardag och hur osynligt men kraftfullt medierna påverkar deras liv. Detta gäller inte minst vad unga människor upplever via internet.
Att läsa ”Koll på porr” kan vara till hjälp för många vuxna som lever nära ungdomar: föräldrar, lärare, skolsköterskor, kuratorer. Den sprider ljus över ett område som alla undrar över – men få har kunskap om.
Men lika viktigt är att den läses av politiker och mediebransch – som en uppdatering av en verklighet som båda grupperna bär ansvar för.
När det gäller att minska medieglappet mellan vuxna och unga är dialog ett av de viktigaste redskapen. Samtal behövs i hemmen, på ungdomsmottagningarna och inom skolans sexualundervisning, som just nu fyller 50 år.
Många unga tycker att det är både spännande och skönt att få diskutera sådana frågor även om vi vuxna tycker att det är svårt eller rentav pinsamt. Samtal som präglas av positiv nyfikenhet, tolerans och respekt kan leda till ömsesidigt lärande.
För rapporten visar att sex och porr i media har mer att göra med stora livsfrågor som identitet, normalitet och självrespekt än vad man först kan tro.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...