-


Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se

Irene Beertema, redaktör (föräldraledig), Karin Magnusson, debattchef, Karin Lindblom, redaktör, Anna Andersson, redaktör, Anna-Maria Carnhede, vik. redaktör
Köp Plus här
Publicerad: 2008-12-19
Normal text Stor text Extra stor text
Textstorlek:

Låt julgrisen leva!

Grisar på väg till slakteriet.   Grisar på väg till slakteriet. Foto: Christer Hansson
Kan du tänka dig att avstå från julskinkan?
Se resultat

Dagens debattörer

Chatarina Krångh

45 år, Ingarö,

informatör


Marie-Hélène Boccara

42 år, Mariefred,

jur. dr.

Tradition är inget argument för att fortsätta mörda, och julens freds- och kärleksbudskap skulle klinga mindre falskt om korstågen upphörde mot alla de miljarder djurindivider som aldrig kommer att kunna försvara sig mot människan, skriver Catarina Krång och Marie-Hélène Boccara.

Om man tror på reinkarnation, ska återvända i ett liv efter detta och får välja till vilken art, ras och kropp så är livet som gris inte ett förstahandsval.

Om man inte jobbar som informationsdirektör på Scan förstås, för hon beskriver slakterier som rena himmelriket: Dagis har högre decibelnivå än platsen för grisarnas sista anhalt. Kanske kan man höra en grind stängas eller en lastbil komma, men i övrigt är det tyst, luktfritt och grisarna får vara med sina kompisar i stallar för att sedan frivilligt, utan motstånd, gå på en lätt uppåtsluttande väg rakt in i ”anläggningen” för att bedövas med koldioxid och sedan få ett stick i halsen så att de dör. Förhoppningsvis, om de inte skållas levande, vilket drabbade ett par suggor för någon månad sedan. Men i det stora hela är avrättningsprocessen en alltigenom harmonisk procedur, och slakterierna är så djurskyddsliga att skulle ett skadat djur finnas i gruppen på väg till slakt så tas det genast bort därifrån – och avlivas.

Inför den stundande julhögtiden har hundratusentals grisar avrättats för att bli mat i svenska hushåll som håller på traditionen med grund i kristendomen och en judisk huvudperson som inte åt gris. Jesus. Traditionen som hyllar friden och freden, kärleken och livet. Om än icke allt liv, och därför innehåller föga kärlek som således aldrig kan leda till fred.

Skönmålningarna av verkligheten håller sällan för närmare granskning, eller ens ett logiskt resonemang.

Inte heller Försvarsmakten övertygar i sitt försvar av sin användning av grisar i utbildningen av medicinmän som ska skickas ner till Afghanistan och andra krigshärdar för att operera skott- och splitterskador. Försvarsmedicincentrum hävdar att det följer alla djurskyddsliga regler, att grisarna sövs ner, att veterinärer finns på plats och att djurförsöksetiska nämnder godkänt aktiviteten.

Det är samma djurförsöksetiska nämnder som godkänner försök med hundar i toxintester och att möss får genmanipuleras så att de blir blinda, får skelett- och leverskador, och blödningar i lungorna så att de dör inom sex veckor efter födseln.

Det framgår inte av försvarets hemsida om grisarna skjuts före eller efter de sövs – men det är en del av verklighetsfriseringen och fokus läggs på andra djurskyddsliga aspekter.

De samhälleliga djurskyddsdiskussionerna har gått så långt att de bortser ifrån att det handlar om liv, om grisar och andra djur som vill leva – och som har en självklar moralisk rätt till sina liv. Synen på liv, såväl grisens som hundens, kattens och människans är central för alla mellanmänskliga relationer. Det är respekten för andras liv och känslor – oavsett art – som gör oss till civiliserade medkännande varelser. Eller motsatsvis empatibefriade barbarer.

Scan och Försvarsmakten utövar konsumentens och medborgarens samhällsmoral när de plågar och dödar djur, så det är griskonsumenten som har makten att förändra men som inte vill påminnas om att skinkan på tallriken är en kroppsdel från en mördad och tidigare kännande individ.

Grisen, med en intelligensnivå som motsvarar ett treårigt människobarn, visste att den skulle dö, hade sannolikt ångest dessförinnan och var troligen förtvivlad, kände blodlukten, hörde skriken och slamret innan livet berövades honom eller henne och kroppsdelarna slevades upp på tallriken.

Det är konsumenten som kan ge grisarna rätten till liv genom att sluta finansiera avrättningsindustrin. Och det är medborgaren som kan kräva att läkarna och sköterskorna lever upp till hederskodexet att rädda liv i stället för att ta och begära att praktiken i stället förläggs till reella miljöer i Afghanistan eller Irak där det finns oändligt med skott- och splitterskador att vara med och träna på – och samtidigt rädda liv.

Makt är inte synonym med rätt och ska vi föra civilisationen framåt måste vi ompröva synen på liv. Tradition är inget argument för att fortsätta mörda och julens freds- och kärleksbudskap skulle klinga mindre falskt om korstågen upphörde mot alla de miljarder djurindivider som aldrig kommer att kunna försvara sig mot människan.

Chatarina Krångh, Marie-Hélène Boccara

Kommentera

Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer

Laddar kommentarer...

Vad tycker du?

Sidor: 1 2 3 4 5
Sortera:

 ...
Skicka Skicka

 ...
Det finns totalt 0 till artikeln.
Sidor: 1 2 3 4 5
Visa antal inlägg:
Kommentering avstängd.

Tipsa Aftonbladet

SMS/MMS 71000, telefon 08-411 11 11, e-post 71000@aftonbladet.se

"Jag tycker synd om kungafamiljens barn"

Peter Althin från Republikanska föreningen chattade med läsarna om varför han tycker att monarkin är odemokratisk.

Att stympa välfärden skapar inga nya jobb

DEBATT Stefan Löfven (S): I dag tågar vi för kunskap, arbete och ett bättre företagsklimat  
DEBATT KD: Svenska familjer kräver mer valfrihet Inte bara röda flaggor vajar den 1 maj.  
DEBATT Svenskt Näringsliv: När Socialdemokraterna talar sig varma för en aktiv näringspolitik, vad menar de i praktiken?  
Mejla Har du frågor om Aftonbladet? Hur vi jobbar eller tänker? Hör av dig!
MEJLA Skriv en debattartikel du också! Så enkelt är det.  
  Succéefterätten som alla pratar om Så kan du testa lyckade receptet.
Mest läst på Debatt
1 DEBATT Estelle tvingas in i svenska kyrkan Christer Sturmark: I dag berövas prinsessan en mänsklig rättighet  
2 Samhällets svek mot Carla Saado Tryggare Sverige efter JO:s kritik mot myndigheternas agerande: Inför ett obligatoriskt anhållande vid brott i nära relation - en ”lex Carla”  
3 ”Loreens lugg bra för demokratin” Rebecca Weidmo Uvell: Innan Azerbajdzjan vann ESC visste jag inte var landet låg – än mindre brydde jag mig om vad de gjorde  
5 DEBATT Låt Estelle förverkliga sina egna drömmar Republikanska föreningen: Det är bara en tidsfråga innan opinionen kommer tvinga politiker att agera mot monarkin  

Mest läst på SvD Opinion

Till SvD.se/opinion: Läs ledarsidan, debatt på Brännpunkt, krönikor och bloggare på SvD.se.

  Ledare och signerat varje dag från Aftonbladets ledarredaktion.
  Just nu: Så här kan du vinna över 20 miljoner kronor Här är den galna jackpotten alla pratar om.
Upp

Tjänstgörande redaktör: Anna Andersson

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin

Vd: Anna Settman

Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin

Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm

Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556199-112301

Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Sveriges mest engagerande tidning - 2,5 miljoner läsare varje dag!

Aftonbladet Plus kundcenterE-post

Tipsa Aftonbladet 71000
MMS/SMS
71000
E-post
Telefon
08-411 11 11
Tisdag 12-05-22
Sök på Aftonbladet