7 skäl till 6 timmar på jobbet

Kravet på sex timmars arbetsdag är den absolut viktigaste frågan näst klimatfrågan. Därför vill jag nu anföra 7 argument med sikte på sex timmars arbetsdag för alla inom rimlig tid, som en lagstadgad rätt. Det hela handlar om ett meningsfullt liv. Vem vill inte ha det? Tid för barn, varandra och kreativt skapande. Vi måste säga nej till grottekvarnen!

1. Tekniken

På kort tid har datorer och mikroteknik gjort det omöjliga möjligt på många vis. Vart ska avkastningen av dessa arbetsunderlättande innovationer gå? Ska de komma de arbetande, vanliga människorna till del eller är det bara aktieägare och börshajar, företagsledare och andra makthavare som ska dra nytta av dessa framsteg? På 40-, 50-, och 60-talen behövdes det bara en lön för att försörja en familj, i dag räcker knappt två löner. Det behövs inte fler apparater i svenska hem för närvarande.

2. Enighet

Det krävs en långsiktig och enande feministisk politik och en ekonomisk klarsyn. Olika utspel splittrar i stället män och kvinnor. Man ställer invandrare mot svenskar och ultrafeminister ställs mot jämställdhetsivrare. I stället för att ena män och kvinnor och barn, svenskar och invandrare, runt det som är mest akut, nämligen tidsbristen i de svenska hemmen, när både man och kvinna ska yrkesarbeta på heltid för sin försörjning och för att kunna avancera i arbetslivet. Är det sida vid sida vi ska vandra?

3. Full lön

Kvinnorna vill ha heltidsjobb – men de vill inte slita ut sig och inte sätta barnens bästa på spel. Moderskapet och föräldraansvaret kommer i kläm om det inte på sikt genomförs en lagstadgad rätt till sex timmars arbetsdag. Ja, vad ska vi då göra med en sextimmarsdag? Först och främst sluta sitta och somna till Aktuellt på kvällarna i tv-soffan. I stället ha tid för våra barn, ha tid för varandra och vännerna. Gå kurser och utvecklas och vidareutbildas. Och den ska genomföras succesivt med full lön, så att inte familjerna behöver gå från hus och hem för att få den tid till samvaro som ett människovärdigt liv kräver. Dela på jobben för att få ned arbetslöshetsiffrorna och få bukt med det stora ohälsotalet.

Utan en arbetstids-

förkortning kommer kvinnorna att fortsätta att arbeta deltid och därmed också ­vara lägre betalda

4. Deltid

Utan en arbetstidsförkortning kommer kvinnorna att fortsätta att arbeta deltid och därmed också vara lägre betalda, ha lägre facklig aktivitet, vara en black om foten vid löneförhandlingar och så vidare. De kommer att fortsätta att stå tillbaka för att slå vakt om sina barns väl och ve. Antalet deltidsarbetande har ökat de senaste tio åren. Arbete och barn har ända sedan industrialismens genombrott gjorts till en omöjlig kombination. Samhället fortsätter att planeras som om barnen inte fanns!

5. Födslotalen

Nativiteten har inte varit så låg som den är i dag sedan 1700-talet. Detta är kvinnornas sätt att protestera mot småbarnsföräldrars och tonårsfamiljers alltför ansträngande tillvaro. I dag är det dags att kräva rätt att ha barn i ett välfärdssverige som nedrustas som aldrig tidigare.

6. Barnen

Barnen hänvisas i dag till stora pedagogiska barnvärldar där de vuxnas skara krymper oroväckande i takt med ökade nedskärningar. Maxtaxa på dagis var väl en bra reform om inte kommunerna tvingades spara på personal.

Och när ska barnen få kontakt med det verkliga livet? Barn behöver också oplanerad tid och leka sina egna lekar. Och framför allt: barn behöver träffa sina föräldrar utan att båda är alltför trötta. Hur påverkas våra barn av att vi aldrig har tid?

7. Jämställd arbetsbörda

Nu gäller det att enas om en rimlig och jämställd arbetsbörda för både män och kvinnor. Detta borde vara själva hjärtpunkten i kvinnopolitiken. Det är barnens tillvaro som är stötestenen för föräldrarna och tyvär fortfarande i praktiken främst för kvinnorna. Dessutom är en stor del av mammorna ensamföräldrar!