Sluta äta kött nu!

Grisar på SCAN i Sverige som skållas medan de fortfarande lever. Gäss som torteras och plockas levande för sitt dun. Sönderavlade broilerycklingar som knappt kan röra sig eller andas för att luften i de trånga djurfabrikerna är så förpestat av ammoniak.

Och nu senast, Ekots avslöjade av systematisk misshandel mot grisar under uppfödning och slakt i Danmark. Ordföranden för Danmarks grisproducenter Torben Paulsen berättar följande:

– Du ska inte tro att jag har 1700 suggor här ute för att de är söta djur som jag ska klia bakom örat. Jag har dem för att jag ska tjäna pengar på dem.

Det här är bara några i raden av skandaler som avslöjats på slakterier och djurfabriker de senaste åren. Dessa avslöjanden är fruktansvärda.

Vi kan själva tänka oss hur det är att vara i de här djurens situation.

Hur fasansfull smärtan måste vara.

Att dessa frågor upprör många är självklart bra. Samtidigt har vi som följt djurrättsdebatten under många år märkt ett tydligt mönster.

Det handlar om följande: Media kommer med en skräckrapport om exempelvis långa och trånga transporter, där djur ofta saknar tillgång till vatten. Folkmassorna upprörs rättmätigt. Politiker och ansvariga på företaget i fråga säger att det här självklart inte ska få förekomma. Utredningar ska tillsättas och reformer genomföras. Debatten dör efter någon vecka och allt verkar vara frid och fröjd. Ett par månader senare avslöjas dock en ny skandal inom djurhållningen och mönstret upprepas. Så har det sett ut i årtionden.

Frågan är hur många gånger det här måste upprepas innan vi inser att det handlar om ett systemfel. Det är jättebra att media avslöjar djurplågeri, men om vi ska kunna uppnå en verklig förändring av situationen får inte debatten röra sig på den här ytliga, populistiska nivån.

Idag lever vi i ett kapitalistiskt system. Det innebär att strävan efter vinst sätts i främsta rummet. Den konventionella djurindustrin (kött, päls m.m.) handlar i första hand om att tjäna pengar, inte om att behandla djur väl. Vinnare i konkurrensen blir de företagare som mest lyckas pressa kostnaderna, till exempel genom att effektivisera och rationalisera djurhållningen. Stora vinster görs på djurens kroppar och vill vi få ett stopp på detta måste vi sluta äta kött.

Men det är inte bara på grund av den nuvarande ekonomiska ordningen som vi idag behandlar djur på ett vedervärdigt sätt. Det handlar också om hur dagens kapitalism samverkar med speciesism, ett system som värderar människors triviala intressen av att äta kött högre än djurs rätt att leva. Speciesism som ideologi utgår ifrån att det enbart är människor som kan ha rättigheter, djur kan i bästa fall få vissa former av skydd.

Det är ur denna föreställningsvärld som begreppet djurskydd kommer.

Djurskydd måste inte stå i motsättning till djurrätt, men det sistnämnda lägger betoningen på att djur ska ha rätt att få leva för sin egen skull, utan att vara slav under människan. Dessutom görs detta oftast på ytterst tvivelaktiga grunder. Det vore fruktansvärt om vi började ragnordna människor efter intelligens. Intelligens är ingen ursäkt för maktutövning.

Dagens djurskyddsideologi får för det mesta funktionen av att skyla över djurförtrycket och framställa det som acceptabelt. Varje gång det berättas om skållade grisar eller plockning av gäss reagerar djurindustrierna snabbt. De försöker få det att framstå som att de är medvetna om problemen. Att det endast gäller enskilda fall i ett annars väloljat och problemfritt maskineri. De förklarar att det pågår reformprogram och så vidare. Men ska vi verkligen fortsätta att låta dem lura oss? Efter alla dessa avslöjanden är det hög tid att förstå att det döljs en hel skog bakom alla dessa enskilda träd.

Djurskyddsdiskussionen utgår ifrån följande: Så länge grisarna inte skållas levande så är det okej att föda upp och döda djur för våra smaklökars skull. Problemet med det här resonemanget är att det hela tiden kommer nya avslöjanden om djurhållningen, som vi aktivt stödjer när vi äter kött och andra djurprodukter. Dessutom innebär det resonemanget att vi fortfarande tycker att människan har rätt att utnyttja och döda djur för sin egen vinning. Trots att vi inte behöver djurprodukter för att leva goda liv. Det innebär att vi klänger oss fast vid ett försvar av tyranniets princip: Att makt ger rätt.

Utifrån dessa argument måste fler börja förstå att veganism, djurrätt och antispeciesism knappast är extrema positioner. Tvärtom handlar de om det minst kontroversiella man kan tänka sig. Att vi bör undvika att orsaka lidande och död.

Det är dags att djurdebatten utvecklas bort från får det ytliga, populistiska, massmediala sättet och blir mer systemkritisk och bred. Övergrepp mot djur är ett direkt resultat av samverkan mellan vinstmaximering och speciesism. Dagens kapitalism förvandlar såväl människor som djur och natur till förbrukningsvaror. Speciesismen legitimerar denna verksamhet, samtidigt som den ideologiska hierarkin mellan människor och djur lånar sig till vulgär biologism och försvar av hierarkier mellan människor. Båda systemen måste avskaffas för att vi ska kunna ha en värld där alla djur får finnas till för sin egen skull och inte enbart för vinstintressets skull.