”Ni dumförklarar väljarna!”

Analysen bakom förslaget bygger på ett dumförklarande av väljarkåren, i synnerhet sd:s väljare. Man utgår från att de som röstat på sd egentligen inte delar partiets åsikter utan har lurats att proteströsta mot de sju riksdagspartierna. Genom extraval ska dessa väljare ges chansen att ångra sitt tidigare val och återgå till något av de gamla partierna. På så sätt ska den traditionella balansen i de folkvalda församlingarna återställas.

Denna analys bör mötas med stark skepsis. SVT:s vallokalsundersökning visar att sd:s väljare i hög grad är insatta i partiets politik och att man delar partiets prioriteringar. Bilden av sd-väljaren som okunnig proteströstare stämmer alltså inte och det finns ingen anledning att tro att den som röstat på sd i ett ordinarie val skulle vara mer benägen att byta parti vid ett extraval.

Förslaget om extraval ter sig därför meningslöst om syftet är att mota sd (i nyvalet i Orsa 2003 ökade tvärtom sd).

Förslaget är dock inte bara meningslöst. Framför allt visar det på en mycket tveksam demokratisyn hos regeringspartierna. Utgångspunkten är tydlig: Nya partier stör den traditionella ordningen och ska inte ges något utrymme.

När nu väljarna ändå gett sd utrymme måste de marginaliseras. Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap i Göteborg, påpekar i Dagens Nyheter att den borgerliga alliansens förslag är ett vapen för de etablerade partierna mot de icke etablerade. Grundlagsutredningens ordförande, Per Unckel, medger även han att kommunala nyval riskerar att medföra demokratiska problem.

I en demokrati vinner man val genom att övertyga väljarna om att de egna ståndpunkterna är de rätta. Lyckas man inte övertyga tillräckligt många för att uppnå egen majoritet så bildar man en allians. Förhandling är vad det svenska parlamentariska systemet bygger på. Man skaffar sig inte fördelar inför kommande val genom lagstiftning.

Problemet är att de stora partierna vägrar förhandla med sd. För att slippa ropar man efter nyval.

I en sådan situation sätts förhandlingsdemokratin ur spel och väljarnas demokratiska värde urholkas.

Dessutom undergrävs flerpartisystemet, dels genom att blockpolitiken cementeras, dels genom att väljarna ges signaler om att en röst på ett mindre parti ställer till parlamentarisk oreda.

Varför inte tala klarspråk och istället föreslå majoritetsval när det i praktiken är just detta man vill uppnå?

Genom den föreslagna lagändringen förändras spelreglerna radikalt. Förhandling som politiskt verktyg förlorar sin betydelse och vi får i praktiken ett tvåpartisystem där det blir i det närmaste omöjligt för nya partier att utmana de traditionella blocken.

De stora förlorarna blir väljarna. Det kan inte anses godtagbart att systemet ändras utifrån hur medborgarna röstar.

De etablerade partierna ser sig själva som en del av systemet. Under allt för lång tid har bevarandet av den egna makten setts som ett självändamål.

Efter tidigare höjningar av riksdagsspärren, oproportionella partistöd som missgynnar mindre partier, förslag på kommunala valspärrar och kommunala storleksminskningar av nämnder och styrelser för att stänga nya partier ute, är den nu föreslagna lagändringen bara ännu en åtgärd för de etablerade partierna att skydda sina maktpositioner med.

För demokratins skull måste en kursändring av Sveriges demokratiska utveckling komma till stånd. En kursändring som vitaliserar demokratin genom att bejaka nya opinionsyttringar från folklagren i stället för att förtrycka dem.