”Belöna med en smiley”

Arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken har stor betydelse för att möjliggöra denna politik. Mer än en person i veckan dog förra året i arbetsrelaterade olyckor i Sverige och det finns beräkningar som visar att de samhällsekonomiska kostnaderna enbart för arbetsbetingade långtidssjukskrivningar och stress uppgår till runt 50 miljarder kronor per år.

Även om vi står oss väl i internationella jämförelser, är det orimligt många som skadas eller rent av dödas på jobbet, och orimligt höga samhälls- och företagsekonomiska kostnader för en arbetsmiljö som inte är tillräckligt god.

En central och naturlig utgångspunkt är arbetsmiljöpolitikens möjligheter att tillsammans med jobbpolitiken bidra till att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och inom arbetslivet genom att inte bara skapa förutsättningar för fler arbeten utan även arbeten med goda och utvecklande arbetsvillkor, som ger möjlighet för fler att delta i arbetslivet.

Jag ser några principiella utgångspunkter för den framtida arbetsmiljöpolitiken:

  Arbetsmiljöpolitiken ska samverka med jobbpolitiken för fler och bättre jobb och för att bryta utanförskapet för dem som står utanför arbetsmarknaden.

  Arbetsmiljöpolitiken bör främja ett långsiktigt hållbart arbetsliv som uppmuntrar och gör det möjligt för så många som möjligt att träda in, utvecklas och kvarstå på arbetsmarknaden, där också potentialen för utveckling av individer och arbetsmarknad finns med.

  Arbetsmiljöarbetet måste vara inriktat på ett effektivt förebyggande av ohälsa och olycksfall och bidra till att förhindra ytterligare utslagning från arbetslivet.

  Ansvaret för arbetsmiljöfrågorna ligger inte bara hos stat och myndigheter. Företagen, arbetsmarknadens parter och den enskilde arbetstagaren har också ett ansvar.

  En god arbetsmiljö gör att företagens verksamhet kan utvecklas positivt och bidra till ökad flexibilitet, produktivitet och konkurrens.

Det sägs ofta att förändringstrycket är allt större, det finns berättigade krav på flexibilitet och omställningsförmåga. Demografiska förändringar, teknisk utveckling och innovationer, nya organisationsformer i näringslivet – allt påverkar arbetsmiljön för den enskilde medarbetaren och för företagen.

Arbetsmiljöpolitiken har inte sällan kommit att bli reaktiv på dessa förändringar, kontrollerande och därigenom uppfattats stå i motsatsställning gentemot en politik för kreativitet, jobb och tillväxt. Jag menar att vi måste vända på det resonemanget och hitta fler styrmedel som bejakar en god arbetsmiljö.

Det danska smiley-systemet som infördes för något år sedan, där företag med god arbetsmiljö har belönats med en grön symbol, har redan blivit ett centralt verktyg för företag som vill rekrytera nya medarbetare. En bra arbetsmiljö har blivit ett konkurrensmedel.

Nog bör vi överväga en liknande ordning där vi inte bara har en politik mot dåliga arbetsmiljöer utan också en politik för bra arbetsmiljöer! Här kan man göra en jämförelse med miljöpolitiken. Tänk hur den upplevdes för många år sedan. Då verkade debatten mest handla om regler och problem. I dag tar vi miljöpolitiken för självklar och den är stödjande och framåtsyftande. Så kan också arbetsmiljöpolitiken utvecklas.

Om det ska ske måste det bli fler morötter i arbetsmiljöfrågor. Vi måste bli bättre på att visa att en god arbetsmiljö lönar sig: för den enskilde, för arbetsgivarna och för samhällsekonomin i stort.

Det är många hänsyn som ska tas, många potentiellt motstridiga intressen som ska vägas samman. Därför måste vi ha en bred diskussion i denna fråga mellan arbetsgivare, arbetstagare, företag, organisationer, forskare, myndigheter, politiker och andra intresserade. Men målet måste vara tydligt: att skapa förutsättningar för en positivt laddad arbetsmiljöpolitik, som går hand i hand med en effektiv jobbpolitik, så att vi får fler och bättre jobb på svensk arbetsmarknad.