Förlossningsvården är i kris. Blivande mammor tvingas ta taxi till sjukhus på annan ort.
Det läser man om var och varannan dag. Ett alternativt sätt att föda för att slippa stress, kan vara i hemmets trygga vrå men det motarbetas av läkare. Varför?
Den frågan ställer sig bland andra författaren Unni Drougge och journalisten Katerina Janouch i ett upprop på Aftonbladet Debatt idag. De har fött barn hemma och tycker att det är ett strålande alternativ men känner sig motarbetade av läkare.
Att förlossningsvården på sjukhus på många håll i Sverige inte fungerar något vidare är ett faktum som framkommer gång på gång. I Stockholm är det så illa att många kvinnor gråter redan vid inskrivningen på mödravårdscentralen. De är nämligen rädda för att inte få föda var de vill!!
Barnmorskor vittnar om att gravida kvinnor mår dåligt, eftersom de lever i ovisshet om var de ska få föda.
Inte bara det. Ångesten handlar också om att man blir hemskickad från BB oavsett om man vill det eller inte. Bristerna i förlossningsvården har för många blivande föräldrar blivit ett enormt stressmoment, vilket i sig kan leda till att förlossningen blir mer komplicerad.
Det som sällan kommer fram är att det faktiskt finns ett alternativ. Ett alternativ till stress och otrygghet. Nämligen möjligheten att föda barn hemma.
I en rad sentida utspel i massmedia (Aftonbladet, DN, SvD) avfärdar läkare hemfödsel, uppenbarligen utan att ha satt sig in i fakta.
Tvärtom visar internationell forskning övervägande fördelar för både kvinnor och barn vid hemförlossning. Den forskningen vill inte svenska läkare gärna kännas vid.
Frågan är om det beror på att de inte känner till den eller om de avsiktligt förtiger den?
Till skillnad från läkarna har vi stöd av forskningen när vi hävdar att hemfödsel är ett fullgott alternativ för friska kvinnor. I en studie jämfördes 12 000 planerade hemfödslar med 12 000 jämförbara sjukhusfödslar i Europa, USA och Australien.
Överlevnaden för både kvinnor och barn var lika hög för båda grupperna. Skillnaden var framförallt att det förekom färre ingrepp vid hemfödslar, som igångsättning med hormoner, episiotomi (klipp), övervakning med CTG-apparat och skalpelektrod, kejsarsnitt och smärtlindring. Dessutom uttryckte kvinnorna större tillfredställelse med födseln, och barnen fick högre apgarpoäng (Olsen, Birth, 24, 4-13, 1997).
Det finns alltså inga medicinska skäl att frånta friska kvinnor med normala graviditeter rätten att på lika villkor föda sina barn i hemmet.
Självklart kan komplikationer tillstöta vid en hemförlossning som kräver sjukhusbehandling. Å andra sidan innebär sjukhusmiljön och transporten dit uppkomst av komplikationer som inte skulle ha tillstött hemma, vilket bevisas av ovan nämnda undersökning. Det är avvägningen mellan dessa risker som måste göras.
Den springande punkten är att sjukhusfödande INTE innebär en minimering av riskerna, vilket medicinska auktoriteter upprepar som ett mantra. Detta uppenbara vetenskapliga faktum verkar det medicinska etablissemanget ha påtagliga svårigheter att ta in. Det tycker vi tyder på en pinsam blindhet för förhållandena inom de egna kliniska väggarna.
Medicinska, känslomässiga och upplevelsemässiga skäl gör att allt fler kvinnor föder barn hemma. Under 1990-talet har det skett en fördubbling, trots den omotiverade skrämselpropaganda som kvinnor möter i vårt land.
En ny studie, utförd av barnmorskan Ingegerd Hildingsson visar att 1 procent av alla kvinnor i Sverige vill föda hemma, vilket är tiofalt fler än det antal som föder hemma idag. Många vill också föda på hemlika ABC-kliniker.
För att motivera den hospitalisering av födandet som sker i länder som Sverige, men till exempel inte i Holland, framställs födandet som ett sjukdomstillstånd som kräver särskild behandling och apparatur.
I själva verket är födandet en i högsta grad naturlig process, som hos en överväldigande andel av alla kvinnor sker helt av sig själv, utan att det krävs några som helst åtgärder eller ingrepp.
I de flesta fall blir förlossningens utgång bäst när kvinnan mår bäst. Det faller på sin egen orimlighet att den optimala miljön för alla är att transporteras under värkar till en förlossningsavdelning, vilket oftast leder till att värkarbetet avtar, att möta obekanta barnmorskor, och att utsättas för onödiga och ofta riskabla ingrepp.
Faktum kvarstår: Att föda barn hemma är ett medicinskt försvarbart alternativ för många kvinnor. Vi som fött barn hemma kan också vittna om att det är något alldeles fantastiskt. För de av oss som kan jämföra förlossningar på sjukhus med förlossningar hemma, är skillnaden enorm.
Läkarna hänvisar till det goda resultatet av svensk förlossningsvård. Det duger inte som argument mot hemfödande. Den höga överlevnaden beror framför allt på hög levnadsstandard, och på att kvinnor är friska och välnärda.
Sammantaget med vad forskningen visat innebär detta tvärtom att resultatet, med all sannolikhet, skulle vara ännu bättre om friska kvinnor som vill föda hemma får samhällets stöd att förverkliga sina önskemål. Hälsovården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, men i den här frågan ignorerar läkarna vetenskapen och saknar erfarenheten.
Fördomar baserade på okunnighet ska inte ges utrymme bara för att de uttrycks av förmenta experter.
Vi kräver att svenska läkare antingen redovisar ett övertygande vetenskapligt stöd för sin uppfattning om hemförlossningar, eller upphör med sina negativa, nedsättande, och, menar vi, ogrundade påståenden. Vi hoppas därmed att fler kvinnor ges möjligheten att föda barn hemma, i den mån de själva vill och önskar.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...