Ex-brottslingar kan bli utmärkta nämndemän

Sedan en tid tillbaka förs en ­debatt om vilka som är lämpliga som nämndemän. En del har framfört kritik mot att nämndemannakåren är åldersstigen, andra har ifrågasatt om Sverige­demokrater är lämpliga som nämndemän och ytterligare andra lyfter frågan om tidigare dömda för olika brott som engagerat sig partipolitiskt är lämp­liga.

– Jag har utgått från att nämndemännen ska föregå med gott exempel, säger Leif Silbersky i en artikel i Aftonbladet

Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg verkar vara inne på samma linje:

– När det gäller domare så har vi en omsorgsfull prövning och det ställs höga krav. Det ska även ­gälla nämndemän.

Vi i Kriminellas revansch i samhället, Kris, arbetar för att våra medlemmar ska komma tillbaka in i samhället som ansvarsfulla medborgare med samma ansvar och skyldigheter som alla andra medborgare. Vi menar att de som sitter fast i kriminalitet och missbruk lever i ett utanförskap med andra regler och normer. Vi arbetar därför både med att stoppa missbruk och kriminalitet hos den enskilde men också, när så har skett, med att få personerna delaktiga i samhället. Ofta handlar det om att komma tillbaka till arbetsmarknaden, att utbilda sig, att få ett fungerande familjeliv och en ­givande fritid.

Vi som själva har levt i missbruk och kriminalitet vet att det inte är gjort i en handvändning, men att det är värt mödan när det lyckas. För personerna som levt i utanförskap innebär det en enorm tillfredsställelse att få vara med i samhället. Att räknas. Att tas på allvar och att få bidra. Livet blir meningsfullt när man kan hjälpa sig själv och andra till ett gott liv. Vi menar därför att den som förändrat sitt liv från destruktivitet och som avtjänat sitt straff – långt eller kort – måste betraktas som vilken samhällsmedborgare som helst.

Av oss som startade Kris för cirka 15 år sedan är det många som i dag är etablerade på ­arbetsmarknaden och i samhällslivet. De flesta av oss föredrar att arbeta ideellt eller professionellt med att hjälpa andra bort från missbruk och kriminalitet, för att vi vet hur tragiskt det livet är och för att vi unnar andra den livsglädje som vi fått.

Som före detta brottslingar kan vi inte göra våra brott ogjorda – hur mycket vi än önskar det. Det vi kan göra är att betala tillbaka genom att hjälpa andra och genom att verkligen visa att vi nu är goda samhällsmedborgare.

Med det perspektivet kan inte fördomen ”en gång kriminell alltid kriminell” få utgöra grunden för till exempel nämndemannasystemet. Det måste vara möjligt, som vi ser det, att få politiska uppdrag av den här typen.

Vi menar dessutom att när det gäller uppdrag inom rättssystemet har före detta brottslingar som ändrat livsstil till och med en unik kompetens. Vi har en kunskap om rättssystemet, om straffvärden och dessutom bättre möjligheter än andra att bedöma ­ gä r ningsmannens vilja till ­ förändring.

Avslutningsvis menar vi att det är rimligt att det finns till exempel tidsregler för när man efter avtjänat straff ska kunna bli nämndeman, precis som att det tar en bestämd tid att bli kreditvärdig igen.

Christer Karlsson

Förbundsordförande

Kriminellas revansch i samhället