ÅSIKT

Jobb är viktigare än hårdare straff

LUF: Alliansen borde ompröva sin rättspolitik

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Linda Nordlund
Foto: Clara Uddman
Linda Nordlund

”Vi tycker att de straffskärpningar som vi har genomfört, bland annat för grova våldsbrott, inte riktigt har lett till det resultat vi vill” skrev Johan Pehrson i ett pressmeddelande 20 februari. Allianskollegan Beatrice Ask fyllde i Svenska Dagbladet den 4 mars i: ”Nej, vi har ingen färdig analys av vad skälen [till att domstolarna inte utdömt fler höga straff sedan lagändringen] är. Men jag tycker ändå att det här är en sådan central fråga, allvarliga våldsbrott måste ge påtagliga påföljder, så det är lika bra att ta itu med detta och se vad vi kan göra ytterligare.”

Den förda politiken har inte gett resultat, ändå vill Alliansen ha mer av samma. Galenskap brukar definieras som att upprepa samma beteende men förvänta sig ett nytt resultat. Det vore hälsosamt för Alliansen att ompröva sin rättspolitik.

När vi diskuterar brott och straff måste vi ta vår utgångspunkt i frågan: Varför straffar vi? Och i förlängningen: Vad vill vi uppnå med straffandet? Anledningen till att vi alls har ett rättsväsende är att skydda människors liv, frihet och egendom. Endast för att skydda grundläggande mänskliga rättigheter kan inskränkningar av människors frihet vara acceptabel.

Straffets funktion är att visa att en brottslig gärning får konsekvenser liksom att den inte accepteras av samhället. Ett fängelsestraff syftar till att återanpassa den dömde till ett liv utan kriminalitet liksom att hålla farliga individer avskilda ifrån samhället. Utgångspunkten måste alltid vara att vi straffar för att försöka undvika att nya oförrätter begås.

Alltför hårda straff riskerar dessutom att bli kontraproduktiva. I dag byggs kriminella nätverk upp i fängelser och när fångar väl släpps ut är det dessa nätverk som är deras skyddsnät snarare än det samhälle som ofta vänder före detta kriminella ryggen. Det är viktigt att inse att det finns ett samband mellan en human kriminalvård, brottsoffrets intressen och vikten av brottsbekämpning i samhället.

I USA ser vi en trend där allt fler brottsliga gärningar leder till fängelsestraff, och det faktum att våldsbrottsligheten har minskat i landet på senare tid ses ofta som ett resultat av detta. Men enligt Albert Blumstein, professor vid Carneige-Mellon University i Pittsburgh och internationellt prisbelönt kriminolog, är det ett ytligt synsätt. Han hävdar att hårdare straff kan förklara en mycket begränsad del av nedgången och att det snarast var högkonjunkturen som medförde att antalet okvalificerade arbeten ökade under 1990-talet som bidragit till färre brott. Arbeten ger nämligen människor hopp, möjlighet till hederlig försörjning och minskad kriminalitet.

LUF vill:

Införa ett särskilt arbetsmarknadsprogram för förre detta interner för att underlätta vägen till reguljär anställning.

Att staten genom kriminalvården ska behålla kontakten med förbrytare som har släppts från en anstalt. Detta för att tillförsäkra stöd och uppbackning så att den straffade klarar sig igenom tiden efter straffet.

Se alternativ till fängelse som kan fylla samma avskräckande funktion men utan många av de negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför. Till exempel fotboja, samhällstjänst och kommunarrest.

Individens integritet ska få ett starkare skydd i grundlagen. All ny lagstiftning ska integritetsprövas. Integritetsinskränkningar kan enbart rättfärdigas då det samhälleliga intresset väger tungt och sådana insatser är bevisat effektiva.

Korta utredningstiderna. I dag kan det ofta dröja upp emot ett år från det att ett brott har begåtts tills det är dags för rättegång.

FAKTA

DEBATTÖREN

Linda Nordlund, 26, Stockholm. Förbundsordförande, Liberala ungdomsförbundet, LUF.

DEBATTEN

Alliansen höjde i juli 2010 straffen för grova våldsbrott, och justitieministern är besviken på domstolarna inte har utdömt fler höga straff sedan lagändringen. LUF anser att Alliansen har goda skäl att tänka om i rättspolitiken, och har också krävt det egna partiets rättspolitiska talespersons avgång.

Linda Nordlund