ÅSIKT

Hög tid att förbättra de häktades situation

Kommentar från Kriminalvården om svenska häkten

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I svenska häkten sitter männi­skor inlåsta under lång tid, ofta med omfattande restriktioner. Skälet är att de inte ska kunna påverka brottsutredningar eller i värsta fall förstöra dem. Det är en konsekvens av domstolarnas rätt att fritt värdera de bevis som läggs fram i en brottmålsprocess.

Priset är högt för de som häktas. Vi, liksom många advokater, ser på nära håll de negativa ­effekterna av hur systemet ­fungerar.

Detta har Kriminalvården ­också tydligt kunnat dokumen­tera i en nyligen publicerad forskningsrapport.

Långvarig isolering innebär därtill en mycket stor påfrestning för anhöriga, inte minst barn till brottsmisstänkta, som inte kan träffa eller tala med sin förälder på mycket lång tid.

Kriminalvårdens personal ­arbetar därför intensivt, dygnet runt, 365 dagar om året, för att på olika sätt bryta den isolering som många häktningsbeslut med restriktioner medför.

Som myndighet har vi länge varnat för hälsoeffekterna av de allt längre häktningstiderna. Vi förstår att det är resultatet av att brottmålen blir mer komplicerade och svårutredda. Men vi vet samtidigt att våra häkten är skapade för att människor ska vistas i dem under kort tid.

Vi välkomnar därför att Riks­åklagaren tagit initiativ i frågan och vi deltar aktivt i arbetsgruppen som fått i uppdrag att föra frågan framåt.

Vi söker nu tillsammans efter praktiska lösningar som på både kort och lång sikt kan förbättra de häktades situation. Det är inte en dag för tidigt.

Nils Öberg

Generaldirektör, Kriminalvården