ÅSIKT

Mordoffers anhöriga måste få bättre stöd

Debattören: Offrets perspektiv måste stärkas i rättsväsendet

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Anhöriga till mordoffer har under lång tid inte fått den uppmärksamhet de så utomordentligt väl är värda. Medan stora vårdresurser står redo för mördarna blir offrens anhöriga ofta lämnade att själva ordna med vård och stöd. Detta trots att de ofta drabbas av ett livslångt lidande och generellt sett har ett stort behov av ett fullgott och långvarigt stöd i sin svåra situation. Jag vet, eftersom jag under min långa karriär inom rättsväsendet mött många av de drabbade och deras oerhörda sorg.

Därför är Brottsofferjouren nu med som samarbetspartner när TV3 sänder serien ”Mordet”, där kanalen tar upp fem mordfall helt utifrån offrens och de anhörigas perspektiv. Vi tycker det är viktigt att vi etablerar ett starkare offerperspektiv inom rättsväsendet i synnerhet och samhället i allmänhet. Det normala är att fokus hamnar på förövarna, mordjakten och rättsprocessen. Medan mördarna har tiden på sin sida är mordoffren ställda utanför tid och rum, oförmögna att föra sin talan.

När vi blickar bakåt i tiden har det straffrättsliga förfarandet i vårt land under många år i första hand haft fokus på att tillgodose den misstänktes eller tilltalades intressen. Det har gällt såväl den centrala frågan om möjlighet att få ett fullgott juridiskt stöd i form av försvarare, inte minst i allvarligare brottmål, som möjligheterna att få god vård inom en så human kriminalvård som möjligt efter fällande dom. Först på senare år har brottsofferrollen uppmärksammats mer, till exempel genom att en målsägande fått möjlighet att i viss utsträckning få juridiskt stöd i form av ett målsägandebiträde. Även den medmänskliga ideella stödverksamheten har byggts upp och utvecklats under en följd av år.

Alltjämt finns det mycket att förbättra på målsägandesidan, utan att det inskränker de misstänkta eller tilltalades rättigheter. Inte minst EU:s viktiga brottsofferdirektiv (2012/29/EU) ger anledning att noga se över hur allt kan fungera än bättre framöver. Enligt direktivet avses också familjemedlemmar i begreppet brottsoffer.

EU-direktivet syftar till att säkerställa att brottsoffer – också reellt och väl fungerande – får lämplig information, lämpligt stöd och skydd och kan medverka i straffrättsliga förfaranden på ett bra sätt. En förundersökning och en därefter eventuellt följande brottmålsprocess berör ju i högsta grad brottsoffren.

Alla brottsoffer ska enligt EU-direktivet erkännas och behandlas på ett respektfullt, individuellt, professionellt och icke-diskriminerande sätt. Det är naturligt att familjemedlemmar till mordoffer i hög grad har behov av kostnadsfria och konfidentiella specialiserade stödverksamheter, till exempel genom psykolog. Statens ansvar måste vara långtgående. I dag är det inte ens automatiskt skäl för sjukskrivning när ditt barn har mördats.

Professionella stödinsatser kombineras lämpligen genom ideellt emotionellt stöd som också tillhandahåller rådgivning och information om de möjliga professionella stödinsatser som kan erbjudas.

Inom Brottsofferjouren Sverige verkar vi för att Sverige fullt ut och på bästa sätt ska uppfylla kraven enligt EU-direktivet. Vi bör alltså se på nämnda krav från ett positivt och icke-minimalistiskt betraktelsesätt. Sverige bör bli ett föregångsland vad gäller villkoren för brottsoffer i alla avseenden.

Sven-Erik Alhem

FAKTA

DEBATTÖREN

Sven-Erik Alhem. Förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige, före detta överåklagare.

DEBATTEN

I dag börjar TV3 visa ”Mordet”, som handlar om verkliga mordfall i Sverige. Den sänds i samarbete med Brottsofferjouren, som vill lyfta situationen för mordoffers anhöriga. Det finns mycket att göra för att lindra deras situation, menar dagens debattör.