ÅSIKT

EU får inte blunda för sexuellt våld

Margot Wallström: Sverige driver EU i en feministisk riktning

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I östra Ukraina uppgår nu antalet internflyktingar till över en miljon människor. Rapporter om våldtäkter och sexuellt våld ökar.

Från inbördeskrigets Syrien rapporterar FN om hur ISIL, alltså IS, håller kvinnor och flickor i läger och som sexuella slavar.

Sexuellt våld är ett vapen och en strategi som väpnade grupper och terrorister världen över använder sig av. Men av 585 fredsavtal som har undertecknats sedan 1990 är det bara 17 som nämner denna typ av brott. Av 300 eldupphörsavtal är det bara sex som anser att sexuellt våld innebär att avtalet bryts. 

Kunskap saknas följaktligen inte, och en del politiska verktyg har kommit på plats. I år är det 15 år sedan FN antog säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Det var första gången som det internationella samfundet på ett tydligt sätt markerade vikten av att inkludera kvinnor i alla delar av arbetet med att bygga och bevara fred.

Sedan antagandet av resolution 1325 har många länder och organisationer utsett ambassadörer och sändebud för att specifikt arbeta med dessa frågor. USA:s utrikesministerium har en hel särskild avdelning. FN har etablerat UNWOMEN och FN:s generalsekreterare utser särskilda representanter för att arbeta mot sexuellt våld och för kvinnors rättigheter.

Även inom NATO finns en särskild representant som arbetar med 1325. Sedan ett drygt ett år har även den Afrikanska Unionen utsett ett sändebud för kvinnor, fred och säkerhet. Jämställdhet har blivit centralt i hur dessa organisationer arbetar med säkerhet och utveckling.

EU har antagit flera fina handlingsplaner för hur arbetet med kvinnor, fred och säkerhet ska genomföras. Men utvärderingar visar att alltför lite har hänt med det konkreta arbetet i praktiken.

I dagsläget tar EU:s analyser av konfliktmiljöer inte tillräcklig hänsyn till mäns och kvinnors olika behov och förutsättningar. EU:s insatser har inte heller fått mandat att specifikt arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Genusrapporter från EU:s olika insatser efterfrågas inte.

Målet måste vara att EU konsekvent har ett genusperspektiv i säkerhets- och utrikespolitiken. Hur ska vi kunna hantera den komplexa situationen i östra Ukraina eller hotet från ISIL om vi inte beaktar även kvinnors situation och kvinnors rättigheter?

Sedan mitt tillträde som utrikesminister har jag aktivt drivit att EU ska utse en högnivåperson för frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet enligt FN säkerhetsrådsresolution 1325. Från en sådan position skulle även nödvändig förändring inom EU:s strukturer kunna initieras. Detta är något som EU inte längre kan vänta med.

Vid EU:s utrikesministermöte den 20 april tog jag återigen upp frågan om en högnivåperson för 1325-frågor. Huvudargumenten är starka: EU måste arbeta med de mål som FN har satt upp och som EU själv har ställt sig bakom. Även EU måste säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i allt säkerhetspolitiskt och fredsfrämjandet arbete som EU gör.

Under mötet uttryckte flera utrikesministrar sitt stöd. EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor, Federica Mogherini, bekräftade att hon kommer att tillsätta en sådan funktion.

För en regering som bedriver en feministisk utrikespolitik är det självfallet ett välkommet besked. Sveriges röst i världen blir starkare tillsammans med EU:s övriga medlemsländer, och den rösten ska även tala för världens kvinnor.

Margot Wallström

FAKTA

DEBATTÖREN

Margot Wallström. Utrikesminister (S).

DEBATTEN

Sexuellt våld är ett vapen i dagens konflikter. FN har satt upp mål för arbetet med kvinnor, fred och säkerhet – men i EU går utvecklingen långsamt. I dagsläget tar EU:s analyser av konfliktmiljöer inte tillräcklig hänsyn till mäns och kvinnors olika behov och förutsättningar, skriver utrikesminister Margot Wallström.