ÅSIKT

Skilsmässor är en viktig orsak till barnfattigdom

Psykolog: Erbjud kärlekskurser på mödra- och barnavårdscentralerna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Det finns en beröringsskräck hos de flesta politiker när det gäller att stärka familjen och förebygga skilsmässor, anser skribenten.
Foto: Katrine Jakobsen
Det finns en beröringsskräck hos de flesta politiker när det gäller att stärka familjen och förebygga skilsmässor, anser skribenten.

En orsak till den växande barnfattigdomen är att många av de 50 000 barn som varje år är med om skilsmässa växer upp med en ensamstående förälder. Enligt Rädda Barnen är det tre gånger så vanligt att barn till ensamstående föräldrar växer upp i barnfattigdom. Men att minska barnfattigdom genom att förebygga skilsmässor har aldrig varit politiskt korrekt. Då kan man bli anklagad för att vara en antifeministisk kärnfamiljskramare som vill förbjuda skilsmässor och skuldbelägga alla ensamstående mammor.

Därför är de politiska lösningarna också här bara de gamla vanliga. Alliansen talar om sin arbets­linje. Oppositionen föreslår mer och fler bidrag.

Oppositionen, som säger sig vilja stödja de svaga och utsatta i samhället, har aldrig visat något större intresse för att främja stabila familjerelationer. Trots att lågutbildade föräldrar skiljer sig mer än välutbildade och att deras barn drabbas mest av alla både ekonomiskt och socialt.

Men en förändring tycks vara på väg. Framtidskommissionen har just kommit med en rapport om rättvisa och sammanhållning. Där konstaterar de att barn till ensamstående föräldrar inte har samma möjligheter att få en bra utbildning, god ekonomi och varaktiga relationer som vuxna. Därför bör vi nu satsa mer på att möjliggöra varaktiga relationer mellan föräldrar och barn.

Att hitta en ny kärlek och på så sätt få bättre ekonomi kan ibland vara en lösning. Men inte så ofta som vi hoppas och tror. Skilsmässor är dubbelt så vanliga i ombildade familjer som i kärnfamiljer. Om föräldrarna är gifta eller sambo har stor betydelse för om barnen ska riskera att växa upp i barnfattigdom. Samboföräldrar skiljer sig dubbelt så ofta. På alla tänkbara områden satsar vi miljarder på att förebygga problem och fysisk och psykisk ohälsa.

Men när det gäller att stärka familjen och förebygga skilsmässor finns hos de flesta politiker en uttalad beröringsskräck.

Många separationer är givetvis nödvändiga, inte minst för barnens skull. Ensamstående mammor och pappor är också vår tids stora vardagshjältar. Samhället ska inte lägga sig i folks privatliv och göra det svårare att skiljas. Inte heller skuldbelägga dem som gjort det. Men vi borde göra det lättare att hålla ihop. Inte minst för barnens skull.

Oförmåga att hantera konflikter är den vanligaste orsaken till skilsmässa. Enligt Folkhälso­institutet finns det nu metoder att framgångsrikt lära ut hur man hanterar konflikter och håller kärleken levande. I USA har man lyckats minska antalet separationer med upp till 30 procent genom att erbjuda kärlekskurser till de som ska gifta sig.

När vi får barn är vi som mest motiverade att hålla ihop. Samtidigt som risken för skilsmässa just då är störst. En strategi att minska barnfattigdomen är därför att erbjuda kärlekskurser i föräldragrupperna på mödra- och barnavårdscentralerna. De flesta föräldrar skulle med glädje tacka ja till ett sådant erbjudande.

Vi talar om hur nödvändigt det är med minskade klyftor, ett mer rättvist och hållbart samhälle. Ska våra barn ha lika stora chanser att lyckas i livet behöver vi fler hållbara familjer.

FAKTA

DEBATTÖREN

Alf B Svensson, 69, Nässjö.

Leg. psykolog, författare och föreläsare.

DEBATTEN

Enligt Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom var 28,5 procent av barnen som bodde med ensamstående föräldrar ekonomiskt utsatta, jämfört med 8,6 procent av barnen till sammanboende föräldrar. Dagens debattör menar därför att vi för att motarbeta barnfattigdom behöver fler hållbara familjer.

Alf B Svensson