Aftonbladet
Dagens namn: Helge
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Dags att spränga den snäva amningsnormen

Debattören: Långtidsammare eller flaskmatare – alla ska få god information

Foto: Colourbox

Jag älskar att amma. Mitt barn älskar det också. Jag vill gärna fortsätta så länge vi kan och har lust. Det är ett intimt förhållande mellan två människor, ändå vill många andra lägga sig i. Vi blir ifrågasatta av krönikörer, krögare, folk på gatan och till och med av vården.

Många som ammar känner sig stressade att sluta på grund av omgivningens åsikter.

Jag önskar att det fanns större utrymme för oss med bröst att göra som vi vill med våra kroppar. Normen kring amning är snäv i Sverige. Det finns dåligt med information både för mig som ammar länge – och för dem som inte ammar alls. För mig är det en feministisk fråga: vi med bröst ska själva kunna ta beslut kring våra kroppar. Vi har rätt att få bra information av vården och stöd från omgivningen oavsett hur vi gör. Om amningsnormen blir mindre trång gynnar det alla.

 

Varför ammar jag ett 15 månader gammalt barn, som äter mycket annat?

För mig är amningen något mysigt och fantastiskt. Det är smidigt att ha ett mellanmål redo och blir barnet – eller jag ledset eller argt ger amningen en boost av må bra-hormon.

Det finns många myter om amning efter första året. Vissa tror att mjölken bara tar slut en dag. Det gör den inte. Tillgången av bröstmjölk styrs av barnets efterfrågan. De flesta barn vill amma tills de är mellan två och sju år. Andra tror att barnen blir osjälvständiga av att amma längre, att det är dåligt för tänderna och att mjölken blir näringsfattigt blask. Tvärtom är mjölken bra för barnets tänder, och full av viktiga fetter och mineraler.

Det finns många hälsofördelar med att amma efter att barnet börjat äta annan mat. Några exempel är att det ger extra immunskydd, då barnets immunförsvar är underutvecklat de första åren. Risken för infektion i övre luftvägarna och öroninflammation minskar, likaså finns koppling till minskad risk för övervikt och diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom och reumatisk artrit. Det finns också studier som tyder på att långtidsamning är bra för språkutveckling, motorisk utveckling och att barn får högre IQ ju längre de ammar.

WHO, Världshälsoorganisationens, råd är att amma barn i minst två år. Ändå har jag aldrig fått någon information om det från BHV (tidigare BVC).

 

Även förälderns hälsa kan gynnas. Två års amning ger 28 procent lägre risk att drabbas av bröstcancer före klimakteriet samt minskad risk för livmoderhalscancer. Det kopplas också till lägre risk för hjärtinfarkt, högt blodtryck och alzheimer.

Nackdelar? Ingen alls, om både barn och vuxen i amningsparet trivs.

Ändå hetsar BHV många ammande föräldrar att sluta amma. Föräldrar utsätts för stress helt i onödan.

Många samtida föräldraskapsråd tycks bygga på rädslan för beroende. Vi försöker tvinga fram självständighet hos småbarn. Till varje pris ska de sova i egen säng (även om de måste skrika sig till sömns) och sluta amma för att äta riktig mat. Moderna forskare är eniga om att lyhörda föräldrar gör barn till trygga och självständiga vuxna. Man kan inte skämma bort barn med närhet!

Alla tycker inte om att amma. Då ska de givetvis inte göra det. Men vi som trivs med amningen ska få stöd och bra information kring amning även efter spädbarnstiden. Med en barnhälsovård som ofta är dåligt uppdaterad i amningsfrågor blir långtidsamningens fördelar en klassfråga. Högutbildade – som med ökad status oftare vågar ifrågasätta råd – ammar mer och längre. De vars partners tar ut föräldraledighet ammar också längre.

 

Hur varje förälder och barn-par väljer att mata och vara nära sitt barn är upp till dem. Men samhället ska ge korrekt information även till oss som – antingen genom flaskmatning eller genom långtidsamning – avviker från normen. Inte myter från 1950-talet.

 

Ida Therén

Senaste nytt
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet