ÅSIKT

En tacksam kvinna kommer inte långt

Jenny Sonesson: Miljardindustrin kring "Eat, pray, love" är en feministisk utmaning

Julia Roberts som Elizabeth Gilbert och Rushita Sing som Tulsi i filmen ”Eat, pray, love”.
Julia Roberts som Elizabeth Gilbert och Rushita Sing som Tulsi i filmen ”Eat, pray, love”.Foto: FRANCOIS DUHAMEL
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Den självbiografiska boken ”Eat, pray, love” har sålts i miljontals exemplar världen över. Det är framförallt kvinnor som har slukat Elizabeth Gilberts inre och yttre resa från klaustrofobiskt äktenskap i New York till matorgier i Rom och ett ashram i Indien för att sluta i en mans famn på Bali. Oprah Winfrey har bjudit in författaren till sin populära tv-show ett flertal gånger. Den filmatiserade versionen, med Julia Roberts i huvudrollen, lockade under premiärveckan i USA över 70 procent kvinnliga biobesökare.

En bärande tanke i boken är att det gudomliga dväljs inom oss och genom att blicka inåt finner vi lyckan. Men ”Eat, pray, love” utgör bara en del av ett större samtidsfenomen som är en miljardindustri. Den positiva filosofin framhåller att vi väljer våra tankar och att vi därför bokstavligen kan tänka oss till framgång. Många självhjälpsböcker i genren, inte minst i kioskvältaren ”The Secret”, hyllar lagen om attraktion. Positiva tankar attraherar positiva människor och händelser. Negativa tankar har den motsatta effekten. De som ältar sjukdom har sjukdom, de som fokuserar på rikedom blir förmögna.

Evangeliet om att tänka positivt har inte bara erövrat kristallterapeuter utan har även tagit sig in i företagens styrelserum. Filmen ”Up in the air” skildrar med svart ironi detta. George Clooney spelar en rationaliseringskonsult som på löpande band avskedar förtvivlade anställda med mantrat: ”Se det här som en nystart! Alla som någonsin har byggt ett imperium eller förändrat världen har suttit där du sitter nu.”

Problemet är att om ansvaret att bli frisk, få ett nytt jobb eller slippa socialbidrag är ditt eget så blir också misslyckanden individens eget ansvar. Det banar väg för en cynisk människosyn. Den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich har granskat den positiva filosofin efter att ha konfronterats med fenomenet när hon drabbades av bröstcancer. Barbara Ehrenreich blev förbannad över påståendet att du kan tänka dig själv frisk. Olyckssystrar som hon kom i kontakt med hade anammat synsättet att betrakta cancern som en gåva för att ändra sina tankar och var övertygade om att oro skulle få tumören att växa snabbare.

En växande trend, även den predikad av Oprah Winfrey, är tacksamhetsdagböcker. Tacksamhetsdagböcker finns nu även som Iphone-applikationer. En av profeterna, Sarah Ban Breathnach, vittnar om sin personliga erfarenhet av att föra tacksamhetsdagbok. ”Jag började tacka för allting: tusenskönor i en geléburk på fönsterblecket, den ljuvliga doften av min dotters hår.” Kort sagt: var tacksam för det du har i stället för att gräma dig över det du inte har.

Visst är det bra att tänka i positiva banor i stället för att gräva ner sig i oförrätter. Det visar inte minst den kognitiva psykologins framgångar. Och visst kan andlighet ge harmoni och inspirera till goda handlingar. Men historien lär oss att det är kritiskt tänkande och vrede över orättvisor som fört världen framåt och ökat mänsklighetens samlade lycka.

Revolutionärer som Mary Wollstonecraft, Martin Luther King och Lech Wa?esa var inte tacksamma. Demokratikämpar som jag mött på Kuba, i Vitryssland och i Somalia är inte heller tacksamma. Och det ska vi vara glada över. Forskningsprojektet World Values Survey tyder nämligen på att de viktigaste faktorerna bakom ökad lycka är demokratisering, tolerans, frihet och global ekonomisk tillväxt. Det kan vi inte åstadkomma enbart genom att sitta bakom ett ashrams murar och meditera.

Den optimistiska filosofin har särskilt vunnit anhängare bland kvinnor och det är en feministisk utmaning att bemöta den.

Vi som uppskattar kvinnlig rösträtt är tacksamma över att suffragetterna skrev glödande pamfletter i stället för tacksamhetsdagböcker. Många av feminismens segrar ligger fortfarande framför oss. I Elizabeth Gilberts gurus Indien aborteras till exempel miljontals flickfoster på grund av systemet med hemgift och en skrämmande fjärdedel av världens totala mödradödlighet sker på indisk jord. Helig vrede är en drivkraft som kan ta lyckan i världen framåt snarare än tacksamhet.

FAKTA

Jenny Sonesson, 38, Stockholm. Ordförande Liberala Kvinnor Stockholm (FP), har en examen i religions- vetenskap.

Elizabeth Gilberts bok ”Eat, pray, love” (”Lyckan, kärleken och meningen med livet”), som filmatiserats med Julia Roberts i huvudrollen, har fått mängder av kvinnor att ”lyssna inåt” och träna på att vara tacksamma. Men kritiskt tänkande och vrede över orättvisor är vad som fört världen framåt, menar debattören.

Jenny Sonesson