ÅSIKT

Låt 50-plussarna få vara olika

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Monica Gunne.
Monica Gunne.Foto: LASSE ALLARD

I en debattartikel (AB 28/11) sågar författaren Birgitta von Otter min bok ”Sex, systerskap och några män senare”.

Boken är för ”glossy”. Det är för mycket ”yta” och ”ligga”.

Och så målar von Otter upp en bild av ett gäng kvinnor av den rätta ullen. En beskrivning av några 60 + kvinnor som passar in i normen av hur en äldre kvinna ska vara.

Hur hon tillåts att vara.

Hon berättar om hur några trötta mödrar inte kan låta bli att tvätta sina vuxna söners svettiga sporttröjor. Hon berättar om höftledsoperationer, artros, hallux valgus, dementa mammor och om barnbarn med adhd.

Hon ger en bild av hur livet kan vara när man passerat, säg 55.

Men boken ”Sex, systerskap och några män senare” handlar inte om det.

Jo, den handlar om förluster, sorg, artros, knullskador, skäggstrån och misslyckanden.

Men den handlar inte bara om det.

Den spinner en annan tråd.

Den vill flytta gränserna.

Den vill bryta sönder den där inprogrammerade normen om vad en kvinna 60+ ska vara.

Ja, att vara 60 är att vara starkare, klokare, tryggare. Det är erfarenhet och självkänsla. Och är det inte också en underlig känsla av att äntligen vara... frisläppt?

Att vara fri att vara sig själv.

Men hur fria är vi?

Hur fria tillåter vi oss själva att vara?

Vad ger kvinnor varandra för utrymme att utveckla oss till de fjärilar och bulldozers som vi fortfarande tror oss vara?

I forskningsrapporten ”Kvinnlig för sin ålder – en intervjustudie om ålder, kropp och femininitet beskriver” Therese Persson hur kvinnor kontrollerar andra kvinnor.

Våra kroppar och vår sexualitet bevakas noga.

Men blir vi bedömda för vilka vi är? Nej, vi bedömer varandra utifrån hur vi ser ut.

En trettioårig kvinna som opererat sina läppar är utseendefixerad. En omålad flicka med kort hår och bylsiga kläder är det något fel på. En kvinna 40+ i för kort kjol är patetisk. En 50+ i något slimmat fattar inte sin ålder. Och en 60+ i glittriga sandaler förstår inte koderna.

Hon förstår inte sitt eget bästa.

Hon begriper inte var gränserna går.

Och Birgitta von Otter trampar på i den plöjda fåran: En sann kvinnas enda uppgift är att följa normer om ålder och kön.

Hon ska veta vad som passar sig.

Tänk efter!

Varannan flicka som föds i dag kommer att bli att 100 år. Menar verkligen von Otter & Co att de här flickorna ska ägna kanske 60 år av sina liv åt att tvätta sina vuxna söners ishockeytröjor?

Är det inte dags, att släppa taget om hur andra kvinnor bör vara?

Jag menar att det finns plats för både och.

Att det finns plats för oss som älskar långsamhet, koftor och gråa hår.

Men det också finns plats för ett dansgolv för de som kör på så att det ryker. Som älskar att dansa, jobba, flirta, älska och njuta.

Och som tänker fortsätta med det.

Ända till den sista darrande kvarten.

Monica Gunne
Författare till boken ”Sex, systerskap och några män senare”