Jämställda familjer ska få mer pengar

Centerpartiet ska vara alliansens starkaste jämställdhetspolitiska kraft. Från våra företrädare har det de senaste dagarna hörts röster både för och emot en individualiserad föräldraförsäkring. Det är ett verktyg. Det finns flera.

Starka normer utifrån traditio­nella föreställningar om kön ­motar effektivt in både kvinnor och män i gamla mönster, där kvinnor blir ekonomiska för­lorare och männen förlorar i kontakt med barnen.

Kvinnor tar fortfarande ut en större del av föräldraledigheten, fyra femte­delar, och fortsätter ­ofta ta huvudansvar för barn och hem. ­Något som får konsekvenser på arbetsmarknaden, där mammor ses som en osäker arbetskraft och där löneutveckling och karriär ofta avstannar. Alltmedan pappans karriär fortsätter, kanske i än raskare takt. ”Valfriheten” i dagens föräldraförsäkring har i praktiken blivit till en valfrihet för män, inte för kvinnor.

Därför måste jämställdhetsambitionerna i familjepolitiken stärkas.

Centerpartiet har en stolt historia i kampen för jämställdhet. På 50-talet vann Märta Leijon (C) striden om kvinnors rätt att bli präster. Under 70-talet byggde socialminister Karin Söder (C) kraftigt ut svensk barnomsorg, ett viktigt principbeslut för kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta och öka sin ekonomiska självständighet. Jämställdhets­minister Karin Andersson (C) drev igenom Sveriges första jämställdhetslag och inrättade Jämo.  Karin Söder var dessutom Sveriges första kvinnliga utrikesminister och partiledare.

Listan är lång över starka C-kvinnor som gjort och gör skillnad. Dessutom är Centerkvinnorna Sveriges största feministiska politiska organisation. Jag vill gärna ta över den stafettpinne som modiga kvinnor inom centerrörelsen burit före mig, för mycket återstår att göra.

Det är en omvittnad sanning att kvinnor fortfarande tjänar betydligt mindre än män och utför­ ­avsevärt mer av det obetalda ­arbetet i hemmet, speciellt i barnfamiljer. För många par, även de som tidigare levt helt jämställt, kliver ojämställdheten in genom dörren samtidigt som barnen kommer.  För att sedan stanna kvar och ge livslånga effekter i form av ekonomisk och personlig ofrihet.

En studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar, visar att för varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida lön med sju procent. Samtidigt vet vi att tre av fem män inte tar ut någon föräldraledighet alls, och även om utvecklingen går i rätt riktning behöver mer göras för att öka takten.

En familjepolitik som skapar jämställdhet i stället för att cementera ojämställdhet är en av de viktigaste nycklarna för att uppnå jämställda löner mellan kvinnor och män. För att komma dit behöver vi:

1. Fördubbla jämställdhets­bonusen! Regeringen är inne på rätt linje när vi premierar ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Men tyvärr är bonusen för låg och har upplevts för krånglig. Därför bör den fördubblas. Uppnås inte önskad effekt är jag öppen för en stegvis individualisering av föräldraförsäkringen.

2. Avskaffa vårdnads­bidraget! Eftergiften till Kristdemokraterna var ett kraftigt kliv bakåt i svensk jämställdhetspolitik. Vårdnadsbidraget är en kvinno- och fattigdomsfälla framförallt för utrikes födda kvinnor som ­redan har en svag anknytning till arbetsmarknaden och bör därför avskaffas.

3. Utveckla barnom­sorgen! Flera undersökningar visar att barnomsorgen inte motsvarar föräldrars behov. Mer än varannan kommun saknar barnomsorg utanför kontorstid, att ta ett jobb med oregelbundna tider kan därför bli en omöjlighet. Det strider mot regeringens arbetslinje och borde prioriteras av kommunerna.