Aftonbladet
Dagens namn: Georg, Göran
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

Sex EU-kommissionärer: Därför måste kvinnor kvoteras in i styrelser

År 2020 ska 40 procent av företagens styrelseledamöter vara kvinnor

Nyamko Sabuni vill inte se någon lag om kvotering. Dagens debattörer anser att detta är alldeles nödvändigt för att slå hål på glastaket.   Nyamko Sabuni vill inte se någon lag om kvotering. Dagens debattörer anser att detta är alldeles nödvändigt för att slå hål på glastaket. Foto: Björn Lindahl

Den Europeiska Unionen har en lång historia bakom sig av att främja jämlikhet mellan kvinnor och män. Trots denna positiva utveckling så fortsätter kvinnor att slå i glastaket när det gäller högre positioner i företag. I dagsläget domineras företagsstyrelser inom EU av ett kön. 86,3 procent av styrelseledamöter och 96,8 procent styrelseordföranden är män. I Sverige utgör kvinnor 24 procent av ledamöterna i företagsstyrelser, vilket alltså är över genomsnittet i EU.

Trots en intensiv offentlig debatt har situationen inte förändrats märkbart i Europa. I mars i år presenterade EU-kommissionen en rapport som endast visade försiktiga framsteg över de senaste månaderna.

 

Andelen kvinnor i styrelser hade ökat med 1,9 procentenheter från oktober 2010 till januari 2012. Ökningen under det senaste decenniet ligger endast på 0,6 procentenheter per år. Till detta bör även tilläggas att Frankrike ensamt står för cirka hälften av den totala ökningen inom EU under det senaste året. Frankrike införde kvoteringslagstiftning på nationell nivå 2011.

Förändringarna fortsätter överlag att kännetecknas av tröghet. Framsteg kan endast skönjas i länderna där kvotering har införts. I den här takten kommer det ta cirka 40 år till vi ens börjar närmar oss en jämnare könsfördelning i styrelserummen, det vill säga minst 40 procent av båda könen.

 

Därför föreslår vi nu en lagstiftning som påskyndar framstegen mot en jämnare könsfördelning i företagsstyrelser i europeiska företag. I svåra ekonomiska tider är det viktigare än någonsin att dra nytta av allas kunskaper och förmågor, såväl mäns som kvinnors.

Enligt en undersökning som nyligen publicerades av Eurobarometern tycker 88 procent av alla européer (och 62 procent av svenskarna) att, givet samma kompetens, så bör kvinnor vara jämlikt representerade i företagens toppskikt.

Elva medlemsstater (Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Danmark, Finland, Grekland, Österrike och Slovenien) har redan börjat agera genom att introducera olika typer av regler för att öka jämställdheten mellan könen i företagsstyrelser.

Men företag behöver ett sammanhängande och pålitligt juridiskt ramverk, särskilt när de vill göra affärer på den inre marknaden. Vårt förslag syftar därför till att etablera ett gemensamt ramverk för hela EU för att främja en jämnare könsfördelning.

Åtgärder till fördel för underrepresenterade kön är endast möjliga om en underrepresentation finns, annars leder dessa endast till andra ojämlikheter.

 

De nya reglerna som vi föreslår medför en god balans. Den nya 40 procent-regeln skulle bara gälla för börsnoterade företag. Den skulle inte omfatta företag med färre än 250 anställda. Regeln fokuserar på förtroendevalda ledamöter. Kärnan av förslaget bygger på en transparent urvalsprocess med ambition att nå 40 procent representation av det underrepresenterade könet år 2020, baserad på tydliga kriterier och en jämförelse av kandidaternas färdigheter och kvalifikationer.

Tiden är inne för att slå hål på glastaket som hindrar begåvade kvinnor att ta sig till toppen. EU-kommissionen har arbetat för att främja jämställdhet mellan könen sedan 1957. Efter 50 år av EU-åtgärder är det inte någon revolution att fortsätta arbetet på detta sätt, utan snarare en naturlig evolution.

 

Vice ordförande Viviane Reding,

Kommissionär för rättsliga frågor och grundläggande rättigheter,

Vice ordförande Antonion Tajani,

Kommissionär för näringsliv och företagande,

Vice ordförande Joaquín Almunia,

Kommissionär för konkurrensfrågor,

Vice ordförande Olli Rehn,

Kommissionär för ekonomiska och monetära frågor,

Michel Barnier,

Kommissionär för den inre marknaden och tjänster,

Lázsló Andor,

Kommissionär för sysselsättning.

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet