ÅSIKT

Kvinnor i styrelser – inte det viktigaste

Debattören: Flytta fokus i frågan om jämställdhet i näringslivet

Det har länge pratats om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser - men egentligen borde vi fokusera på könsfördelningen i företagens ledningsgrupper, menar debattören.
Det har länge pratats om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser - men egentligen borde vi fokusera på könsfördelningen i företagens ledningsgrupper, menar debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
”Jobbar du i serveringen?” Som kvinna avviker man från normen av hur en vd ska se ut, även om kavajen är på.
Foto: Lina Siksjö
”Jobbar du i serveringen?” Som kvinna avviker man från normen av hur en vd ska se ut, även om kavajen är på.

Det är vinter i Stockholm, jag ringer samtal nummer 150 i listan. Jag får aldrig prata med vd:n, för han har anställt en sekreterare som sköter sitt jobb extremt bra och efter påtryckningar ändå väljer att selektera bort mig. Istället tar jag reda på var börsbolagens vd:ar samlas och anmäler mig till ett sådant event.

Eventets syfte är bolagspresentationer och mingel, det äger rum i en konferenslokal på stan. I lokalen är det mycket folk. Alla är män, äldre män i mörka kavajer. Jag har också mörk kavaj men jag är kvinna, ung kvinna.

En vd håller en företagspresentation och jag går fram till denne efter. Vi hälsar.

– Hej! Matilda Sandström. Tack för en intressant presentation, jag gillade det du sa om globaliseringen.

– Hej, tack vad kul att höra. Jobbar du med serveringen här?

Under samtalet reflekterar jag inte över frågan, utan förklarar vem jag är, vad jag vill och vi klickar. Vd:n bestämmer sig för att deras ledningsgrupp ska delta i den studie jag håller på med, som jämför effektiviteten i Stockholms börsbolags ledningsgrupper utifrån könssammansättning. Jag går nöjt vidare till nästa vd.

På vägen hem är det sol, jag räknar visitkort som jag samlat under timmarna i lokalen och känner mig som Zlatan!

Sedan tittar jag ned på min kavaj och funderar över om kavajen var lik serveringspersonalens vita skjortor.

Om någon av de äldre männen i mörka kavajer kommit fram hade vd:n sannolikt inte frågat om de jobbar med serveringen. Min kavaj är mörk men jag fick ändå frågan. Jag är inte en man – jag är kvinna, ung kvinna.

Inför min studie fick jag höra att det var omöjligt att få börsbolagens ledningsgrupper att ställa upp. Det var inte omöjligt och arbetet med studien har förändrat min syn på individ, roll och grupp. Vd:n i exemplet ovan är en medveten person, men befinner sig i homogena sammanhang. Där drabbas man lätt av ett tunnelseende, normen är att vara man.

Debatten om näringslivets skeva könsfördelning kommer ofta att handla om kompetenser hos män respektive kvinnor. Inte bara är det en svår debatt, då kompetens handlar om individen och dess kontext snarare än om kön.

Den är dessutom en återvändsgränd då det är gruppen som levererar resultatet och det således borde handla om gruppens kompetens.

Heterogena grupper är bevisat mer effektiva än homogena och så kallade gisslangrupper (där kvinnor utgör en klar minoritet, över 85 procent är män).

I dag består börsbolagens ledningsgrupper av en homogen grupp män (81 procent), uppdelade på 253 grupper med ett snitt på sex personer i varje.

88 bolag har en kvinna i ledningsgruppen (gisslangrupper).

83 bolag har två eller fler kvinnor i ledningsgruppen (över 30 procent är kvinnor och har möjlighet att påverka gruppdynamiken).

Resterande 82 bolag har bara män i ledningsgruppen (homogena grupper).

Stockholmsbörsens ledningsgrupper spelar en avgörande roll för Sveriges framtid.

De politiska organisationernas inflytande över samhället minskar medan näringsliv spelar en viktigare roll. Diskussionen kring jämställdhet i företag har länge varit fokuserad på styrelserna. Men antalet kvinnor i styrelsen påverkar inte hur många kvinnor som sitter i ledningsgruppen och styrelsen är inte gruppen som operativt påverkar bolaget.

Jag vill flytta fokus från styrelser till ledningsgrupper, där makten är koncentrerad och den dagliga driften av bolagen sker.

På sikt skulle vi skapa ett mer konkurrenskraftigt Sverige genom att sätta samman mer heterogena ledningsgrupper.

Matilda Sandström

FAKTA

DEBATTÖREN

Matilda Sandström, 25, Stockholm. Studerar på psykologprogrammet, arbetar som juniorkonsult på Organisationspsykologerna i Stockholm.

DEBATTEN

Hotet om en lag om kvotering av kvinnor in i bolagsstyrelserna hänger sedan en tid över det svenska näringslivet. Men är det verkligen där som könsblandade grupper gör störst skillnad? Dagens debattör tror inte det.