ÅSIKT

Grisigt!

Isabella Lövin: Sluta slänga mat – och stoppa svälten, rädda klimatet och fiskbeståndet

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Julafton är överstökad, mamma dricker Samarin och flämtar framför tv:n, pappa försöker trycka igen dörren till det överfulla kylskåpet och på balkongen står drickabacken, dopp-i-grytan-kastrullen och Jansson-formen som inte får plats i kylen.

Dags för eftertankens kranka blekhet.

Varje svensk slänger i snitt hundra kilo mat om året. Maten står för ungefär 25 procent av hushållens bidrag till klimatpåverkande utsläpp – alltså finns stora möjligheter för var och en att påverka denna utsläppspost. Julen är ett utmärkt tillfälle att fundera – inte bara över matslöseriet, utan också över mattraditioner som hör en helt annan tidsepok till.

För allvarligt talat: hur många av oss fredagsmysande, chipsätande genomsnittliga 2000-talingar känner ett glädjeskutt inombords då vi ställs framför butikernas dignande hyllor av färdigkokta skinkor, sill och risgrynsgröt? Hur många i dag blir lyckliga av att få frossa i mat på det viset som fattighjonen i Lönneberga blev när de bjöds in av Emil på tabberas i Katthult?

Istället för glädje ger nog det traditionella julbordet idag mest en känsla av skuld. Grisarna, även de svenska, lider av stress och magsår. Även om man väljer att inte tro att Djurrättsalliansens bilder på plågade och självdöda djur är representativa, så finns andra källor som är svårare att vifta bort. Svenska djurhälsovården rapporterar att hälften av grisarna har olika grader av magskador och 12 procent magsår, många dör av hjärtsvikt eller tarmvred innan slakt. Och då pratar vi ändå betydligt ljusare siffror än för de danska grisarna.

Rökt ål hör också till julbordet; en bisarr rätt att fira Kristi födelse med. Ålen är i dag en akut utrotningshotad art, som varken Sverige eller EU skandalöst nog mäktat med att skydda. Till dem som vill fortsätta äta ål är den tråkiga nyheten att med den minskningstakt vi ser på naturligt invandrad ål, kommer den sista ålsupen att ha inmundigats till julen 2035.

Det övriga julbordet är etiskt bättre – ifall det äts upp. Men om sillsalladen och kalvsyltan bara står där för att det ”hör till” men ingen äter, då spelar det ingen roll om det är KRAV-märkt.

En miljon ton mat som kunde ha ätits slängs i Sverige per år. Det betyder att nästan 10 procent av de svenska åkrarna producerar för soppåsen. Det betyder att konstgödsel och bekämpningsmedel har använts till ingen nytta, att långtradartranspor-

ter har slitit på vägarna till ingen nytta, att djur fötts upp och slaktats till ingen nytta.

UNEP, FN:s miljöprogram, har i en rapport konstaterat att globalt förfars eller kastas minst hälften av all producerad mat – hos producent, försäljare eller konsument, alltså någonstans mellan haven, åkrarna och sopnedkastet. Stoppades detta slöseri skulle livsmedelsförsörjningen för världens växande befolkning inte vara ett problem, slår man också fast. Dessutom skulle klimatutsläppen hejdas och pressen på vilda fiskbestånd och behovet av att bryta ny åkermark, och därigenom hota vild natur, minskas.

Vi behöver en aktiv politik för att minska matslöseriet, med allt ifrån en genomgång av bäst-före-datum-regler till system för att effektivt kunna utvinna energi och näring i matsoporna, till biogasanläggningar eller till djurfoder. Men vi behöver också skärpning och självsanering hos branscherna och konsumenterna. Livsmedelsproducenter måste samarbeta med leverantörer för att minska svinnet, och matkedjorna måste jobba med storlekar på förpackningar som passar även den växande andelen ensamhushåll. Vi konsumenter måste lära oss genomskåda köppsykologiska tricks som ”ta tre, betala för två”. Vad tjänar vi om vi egentligen bara skulle ha en, och resultatet blir att vi slänger två?

Till sist: ta en stund i helgen och analysera julbordet. Vad är gott, vad går åt, varför går det inte åt? Hos oss har ett par nya vegetariska rätter gjort succé och skinkan ersatts med kalkon som håller köttätarna glada. Och alla vet, säkert som Kalle Anka på julafton, att på annandagen är alla i huset sugna på samma sak:

Thailändsk wok.

FAKTA

Isabella Lövin, 47, EU-parlamentariker MP och författare till boken ”Tyst hav”.

Hur mycket av årets julmat kommer du att hiva i soptunnan? Förmodligen ett par av 100 kilo mat som svenskar slänger varje år. Genom att minska på matslöseriet skulle vi kunna minska svälten och rädda miljön, skriver debattören.

Isabella Lövin