ÅSIKT

Så kan ”miljöbonus” ge lägre elräkningar

Villaägarna: Hushåll ogillar risk – ge stöd till de åtgärder som rekommenderas i energideklarationerna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Pär Holmgren uppmanar elkunderna att sluta klaga över elpriserna och istället köpa ett eget vindkraftverk. Och visst kan egenproducerad el vara en del av lösningen för den som har pengar att investera, men för de flesta återstår ändå frågan; hur slipper vi ur kraftbolagens strypgrepp?

Förutsättningarna är efter två kalla vintrar kända. Sverige är mörkt och kallt, elpriserna stiger och elräkningarna svider. En kartläggning av Villaägarna har visat att ensamboende kvinnor i småhus i genomsnitt betalar 17 procent av sin inkomst i elräkningar.'Tre principiella lösningar finns: hårdare konkurrens, sänkt elskatt och lägre användning. Näringsminister Maud Olofsson glädjande nog sagt att hon kan tänka sig lägre skatt på konsumenterna och högre på producenterna. Diskussionen om vad konsumenterna kan göra själva har dock hamnat lite i skymundan.

Pär Holmgren säger väsentligen ”If you can’t beat them – join them!” Bli ditt eget kraftbolag!

Det är möjligt för den som har pengar över och inte räds en smula risk i livet. Men för många är det inte ett alternativ. Det är dessutom långt ifrån säkert att just den investering Pär Holmgren föreslår är den bästa för den enskilde husägaren. Vad enskilda småhusägare bör göra för att spara energi och pengar beror nämligen på själva huset.

Ett gammalt hus på blåsigt plattland kanske behöver byta fönster för att behålla värmen, medan ett nybyggt hus i sydsluttning kan behöva markiser för att stänga värmen ute, hålla igen på AC:n och sänka sommarens elräkning. Dessa åtgärder kan ge mer än ett eget vindkraftverk, som dessutom kräver att elnätet byggs ut för att ta emot den nya elen.

Trots att det finns mycket energi att spara i bostäderna, görs ganska lite. Det beror på att hushåll ogillar risk. Även om en åtgärd i genomsnitt lönar sig, så finns en risk att den inte kommer att löna sig i varje enskilt fall. Den lilla risken kan göra att husägaren avstår från investeringen.

Det finns även småhusägare som inte kan låna mer, eftersom huset är fullbelånat. Då uteblir investeringen, trots att den på sikt är lönsam.

Därför behövs både information om vilka åtgärder som passar det enskilda huset bäst, och ett finansiellt stöd. Ett enkelt sätt att åstadkomma detta vore att koppla ett stöd – en ”miljöbonus” – till de åtgärder som rekommenderas i energideklarationerna.

I en energideklaration kan en expert föreslå kostnadseffektiva, energibesparande åtgärder. Genom att koppla ett statligt stöd till förslagen, som faller ut när åtgärden är genomförd, ökar möjligheterna för småhusägaren att genomföra åtgärden väsentligt.

Miljöbonusen är helt teknikneutral, till skillnad från stöd som funnits förr, såsom fönsterbidrag. Att tänka ”one size fits all” slår blint och sänker effektiviteten i investeringarna.

Miljöbonusen innebär att stödet skräddarsys efter det enskilda husets behov. Om politikerna vill prioritera energieffektivitet, så är detta den mest effektiva metoden. Genom att ge större besparingar större stöd, stärks drivkrafterna ytterligare.

Från politiskt håll hörs ofta fagra ord om energieffektivisering. Själva verkstaden är tyvärr mindre välbesökt. Nästa vinter väntar fler elräkningar på elkunderna, och det är hög tid att tänka på vad som kan göras för att sänka energianvändningen. Frågan går därför till både Anders Borg och Tommy Waidelich: vad gör ni för att underlätta energibesparande åtgärder för hushållen?

Jakob Eliasson

Energipolitisk expert

Villaägarnas Riksförbund