ÅSIKT

Tyska beslutet ger dyrare el i Sverige

Debattören: Fel väg att byta klimatvänlig kärnkraft mot smutsig elproduktion

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels regeringskoalition har enats om att göra Tyskland till en kärnkraftsfri nation.
Foto: Foto: GERO BRELOER/AP
Den tyska förbundskanslern Angela Merkels regeringskoalition har enats om att göra Tyskland till en kärnkraftsfri nation.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Måndagsnattens tyska beslut om att snabbavveckla all kärnkraft till 2022 kommer att påverka även oss här i Sverige – det kommer att bli dyrare att leva, och att producera varor.

Tysklands elmix består i dag till 25 procent av kärnkraft. Kärnkraften är en stabil och kostnadseffektiv elkälla, att ersätta den kommer ovillkorligen innebära höjda elpriser på den tyska marknaden.

Men det är inte bara den inhemska marknaden som påverkas. Vi går mot en mer och mer gemsam europeisk elmarknad och höga priser på kontinenten kommer att synas även på prisnivån här hemma i Sverige. Dessutom finns det en indirekt prispåverkan som vi inte får glömma. Påverkan av utsläppsrätternas pris som ju slår igenom direkt på elpriset.

Vi tar det från början, med lite basfakta:

Att ersätta all tysk kärnkraftsproduktion med förnybara kraftkällor är på kort sikt inte möjligt.

Även förnybar kraft kräver back-up i form av fossil kraft.

På kort sikt, till 2022, kommer därför produktionen av fossila kraftslag öka kraftigt.

Baskraft som kärnkraft produceras i stora enheter med hög tillgänglighet, det är därför det kallas baskraft. Sol, vind och småskalig vattenkraft har alla det gemensamt att de framförallt produceras i mindre enheter och med lägre tillgänglighet. Ett kärnkraftverk producerar el 8 000 timmar per år, ett vindkraftverk mellan 2 500 och 3 000 timmar med full effekt. Just den här oberäkneligheten hos de förnybara kraftslagen gör att de behöver reserver i form av reglerkraft som ersättning när vinden inte blåser och solen inte skiner. Sådan reglerkraft har vi mycket av här i Sverige, i form av förnybar och storskalig vattenkraft. På kontinenten däremot använder man kol- eller gaskraft för att reglera sina förnybara kraftkällor. Tysklands beslut innebär därför att det på kort sikt kommer tillföras en hel del fossil kraft i form av kol och gas i den tyska elproduktionen.

Hur kommer då det påverka elprisnivån och klimatet? Kortfattat kan man säga så här:

Koldioxidutsläppen inom EU blir inte nödvändigtvis större men priset på koldioxidutsläpp, och därmed elpriset, skjuter i höjden.

Det blir dyrare att producera elintensiva varor inom EU och även i Sverige.

Det blir svårare att konkurrera på den globala marknaden med produkter från EU.
Samtliga förnybara kraftslag, och även de fossila kraftslagen, är dyrare att producera än just kärnkraft. Om mycket fossil kraft ersätter kärnkraften, som inte har några koldioxidutsläpp, blir också påverkan på EU:s utsläppshandelssystem för koldioxid stor. Inom utsläppshandelssystemet finns ett tak för hur mycket koldioxid som får släppas ut varje år. När koldioxidutsläppen i Tyskland ökar till följd av avvecklingsbeslutet kommer det därför inte leda till ökade utsläpp, men väl till höjda priser på utsläppsrätter.

För den genomsnittlige villaägaren kan påföljden bli ett par tusenlappar om året i ökat elpris. För den elintensiva basindustrin som i dag vidareförädlar 40 TWh el kan kostnadsökningen bli stå stor som dryga 3 miljarder, vilket kan jämföras med kostnaden för att anställa cirka 5 000 personer.

Basindustrin vill vara med och utveckla Sverige, öka våra exportintäkter, sysselsätta fler människor, och leverera produkter som har låg klimatpåverkan. En förutsättning för detta är konkurrenskraftiga elpriser.

Beslutet i Tyskland påverkar oss i helt fel riktning. Vi kan inte annat än hoppas att efterföljarna blir få, och att vi i övriga Europa kan fortsätta investera i klimatvänlig kärnkraftsproduktion.

FAKTA

DEBATTÖREN

Lina Palm, 38, Stockholm, verkställande ledamot på SKGS – förkortning för skogen, kemin, gruvorna och stålet. Samarbetsorganisationen arbetar med den svenska basindustrins energifrågor.

DEBATTEN

Tyskland stänger sina 17 kärnkraftverk senast 2022. 23 procent av landets elförsörjning kommer från kärnkraft och 17 procent från solenergi, vatten- och vindkraft. Målet är att andelen förnybar energi ska bli 50 procent.

Lina Palm