Förbifartsprojektet – av män för män

Moderaterna har kommit på att de måste vinna kvinnornas röster för att vinna valet. Därför gör de nu sitt bästa för att framstå som jämställdhetspartiet nummer ett. Problemet är att moderaterna och alliansregeringen konsekvent för en politik som gynnar konservativa män framför nytänkande kvinnor. Diskussionen om förbifarten är ett tydligt exempel på detta.

Att bränna 28 miljarder på en motorväg är inte bara ett slöseri med skattepengar eller ett rent hån mot all retorik om att ta ansvar för klimatet,. Det är också ett projekt som gynnar män mer än kvinnor. Valet mellan fler spår och fler motorvägar är inte bara ett val mellan minskade eller ökade utsläpp eller ett val mellan kortade restider och fortsatt trafikkaos, utan i högsta grad också ett val mellan att gynna kvinnors eller mäns resande.

Det finns nämligen en kraftig snedfördelning mellan vilka som åker bil och vilka som väljer kollektivtrafiken. Män står för cirka 75 procent av allt bilkörande i Sverige mätt i personkilometer. Män kör alltså mer än dubbelt så mycket bil som kvinnor.

Av dem som väljer bort bilen helt till förmån för mer klimatvänliga alternativ är tvärtom kvinnor starkt överrepresenterade. Av de 6,9 miljoner bilar som finns i Sverige är 5,2 miljoner registrerade på män. Allt enligt miljövårsberedningen från 2007.

Innebär detta då att män inser vilken klimatpåverkan deras beteende har och därmed blir benägna till förändring? Nej, tvärtom. Rapporten ”Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen” från Naturvårdsverket (2009) visar att det är precis tvärtom:

 Åtta av tio kvinnor är beredda att köra mindre bil för klimatets skull. Motsvarande siffra för män är bara två av tre.

 Hälften av männen uttalar att de inte är beredda att åka mer kollektivtrafik. Tre av fyra kvinnor är beredda att åka mer kollektiv för klimatets skull.

 84 procent av kvinnorna är beredda att köra långsammare för att minska påverkan på klimatet. Markant färre män, två av tre, är beredda att köra långsammare.

Männen är dessutom kraftigt överrepresenterade bland de som kör särskilt bränsleslukande bilar, tex stadsjeepar. Männens trafikvanor tar kål på klimatet.

Vi är övertygade om att män inte har någon gen som gör att de har större behov av att köra bil än andra, gör dem till bättre bilförare eller gör att skulle må bättre än andra av att köra fort. Det är inte fel på någons kön. De är fel på de normer och attityder vi skapar i samhället.

Uppenbart finns större förväntningar på män än på kvinnor att skaffa bil. Det verkar höra till mansrollen att få manifestera sin manlighet genom att köra bil både mycket och fort. Därtill har män bättre ekonomiska förutsättningar att hänge sig åt bilism. Att förändra mansrollen är därför inte bara viktigt för jämställdheten, utan till och med en aktiv klimatåtgärd.

Men det är inte bara om vi ser till attityder och faktiska vanor det är tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Som av en slump råkar också samtliga ytterst ansvariga politiker och tjänstemän för förbifarten vara individer med Y-kromosom. Tittar vi på vem som varit drivande i ett tidigare skede hittar vi Ingemar Skogö, tidigare generaldirektör för vägverket. Per Unckel (M), landshövdingen i Stockholms län, var tidigare pådrivande för att sätta frågan på agendan inom alliansen. Regeringens infrastrukturutredare Carl Cederschiöld (M) har även han gjort sig känd som en varm förespråkare av förbifarten. Finansborgarrådet i Stockholm, Sten Nordin (M), och trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (M) likaså. Riggert Anderson har varit ansvarig projektledare för förbifarten såväl vid Vägverket som vid den nya myndigheten Trafikverket.

Motorvägen är helt enkelt ett projekt av män, för män.

Sett ur ett jämställdhetsperspektiv får förbifartsfrågan nytt ljus. Påhejarna för en ny väg har visat sig vara män som vill kunna upprätthålla ett handlande konstruerat inom ramen för mansrollen.

Som politiker har vi ett ansvar att använda gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Men vi har också ett ansvar att förändra de normer som står i vägen för ett hållbart samhälle. Vi gröna vill befria männen från de normer som säger att de måste köra stora och snabba bilar. Och vi ställer inte upp på en politik som går ut på att belöna konservativa män och bestraffa nytänkande kvinnor.

Jakop Dalunde

Språkrör Grön Ungdom

Christian Valtersson

Förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom