ÅSIKT

Sexköpslagen behöver skärpas – inte avskaffas!

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Med jämna mellanrum blåser det till debatt om sexköpslagen. Riksdagen har redan beslutat om en översyn av lagen men det ska självklart inte hindra debatten. De nyliberala vindarna sveper fram över alla områden i våra liv och alla relationer ska kunna paketeras i from av tjänster på en marknad. Vi ska vara konsumenter i alla lägen, även när det sexualiteten, menar marknadsivrarna. Senast i raden är det Fredrik Federley som motionerat i riksdagen om att sexköpslagen ska avskaffas.

Min uppfattning är den rakt motsatta. Sexköpslagen ska skärpas.

Den första viktiga frågan att ställa är – har prostitution och sexköp med sex att göra? Den frågan måste man ställa sig eftersom de som vill avskaffa lagen menar att försäljning av sexuella tjänster i huvudsak sker på frivillig grund.

För mig är det självklart att vi inte ska ha en lag som reglerar människors sexualitet. Möjligen är det så att debatten blir förvirrad just därför att flera debattörer tycks tro att prostitution handlar om sexualitet och sexuell lust, inom ramen för fria val.

På Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm berättar klienter, som både sålt och köpt sexuella tjänster, att försäljningen och köpen aldrig handlar om sexuell lust. I stället kan transaktionen för båda parter handla om att reducera ångest. Det kan också handla om att tjäna snabba pengar för att kunna betala tillbaka en skuld.

Vid djupare och längre samtal framkommer en förståelse av prostitutionen som ett självskadebeteende. En upplevelse av värdelöshet kan manifesteras i ett ytligt rolltagande baserat på makt. Mannen demonstrerar makt genom att köpa. Kvinnan gör samma sak genom att ha kontroll över vad som får göras och vad som inte får röras. Betalningen kan paradoxalt nog ge bägge en känsla av överläge. Makt och maktlöshet vävs samman i ett möte inom ramen för genuskontraktets starka och oskrivna lagar.

Sexköpslagen är alltså inte en moralisk lag som talar om att en viss sorts sex är fel. Det lagen säger är att det är förbjudet att köpa en annan människas kropp och utnyttja den för ändamål och tjänster som till synes har med sexuell lust att göra. Lagen reglerar alltså inte vår sexualitet utan det som händer när det inte längre handlar om sexualitet.

Prostitution måste ses i ljuset av att vårt samhälle präglas av en maktordning där män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Eftersom merparten av prostitutionen handlar om män som köper sexuella handlingar av kvinnor, bör prostitutionen förstås i ljuset av att samhället värderar män och kvinnor olika. OM vårt samhälle vore jämställt, hur skulle prostitution då se ut? Lika många män som kvinnor som köper sexuella tjänster av den andra parten?

Om vi ska se på prostitution som en del av tjänstesektorn, kanske till och med att det ska ingå i begreppet hushållsnära tjänster, med skatteavdrag? Ja, då ska vi löpa linan ut och börja inrätta utbildningar. En särskild gymnasielinje för sexsäljare, med påbyggnadskurser och karriärmöjligheter. Avtalsenliga löner, fackliga rättigheter och kollektivavtal, a-kassa och pensionsavsättningar. Ett arbete som också Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda arbetslösa. Vilka ser det som en önskvärd utveckling?

Enligt sexköpslagen begår den som köper sex ett brott. Brottet begås av en person i förhållande till en annan person. Brottsoffret är därför den andra personen som är involverad, det vill säga personen som köps för sexuell tjänst. Lagen är väl att märka placerad i kapitlet ”Om sexualbrott” – inte i ”Om brott mot allmän ordning”.

Att vara i prostitution innebär följaktligen att i lagens mening vara ett brottsoffer. Brottsofferstatus är grund för den som utsatts att begära skadestånd. Civilrättsliga skadestånd placerar ansvaret där det hör hemma. Den som kränker den prostituerade genom att tvinga henne utföra sex skadar henne och bör således kompensera henne.

Det har gått tio år sedan sexköpslagen antogs och det är dags att inse att straffsatsen måste höjas. Att få samma straff för snatteri som för sexköp är orimligt. Men vi behöver också radikalisera lagen genom att införa möjligheten till rättslig process om skadestånd.

FAKTA

Gudrun Schyman, 61, talesperson för Feministiskt initiativ.

Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, i vardagligt tal kallad för sexköpslagen, trädde i kraft 1 januari 1999. I en motion till riksdagen föreslår nu Fredrick Federley (C) att sexköpslagen och kopplerilagen avskaffas.

Gudrun Schyman