ÅSIKT

Gårdsförsäljning av vin riskabel väg för Sverige

EU-parlamentariker från S, KD, FP och MP i gemensamt upprop

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I Europa pågår en långsam men viktig förändring inom alkoholpolitiken. När EU 2006 antog en alkoholpolitisk strategi var det ett genombrott och ett närmande till Sverige och övriga nordiska länder. Mer fokus ligger nu på folkhälsa och mindre på jordbruks- och produktionsintressen. En utveckling som Sveriges är starkt drivande i.

I land efter land genomförs åtgärder som syftar till att minska negativa effekter av den ofta omfattande alkoholkonsumtionen. Frankrike har infört varningstexter på alkoholprodukter samtidigt som straffen för den som kör rattfull skärpts. Skattenivån på alkoholområdet är generellt på väg upp inom EU. I Finland höjs nu åter alkoholskatterna efter negativa erfarenheter av en tidigare sänkning.

Därför är det med viss förvåning vi tar del av den svenska debatten om så kallad gårdsförsäljning. Den förs som om frågan kan reduceras till att gälla ifall några strävsamma svenska vinodlare ska få sälja en flaska eller två av sitt närodlade vin till besökare. Frågan är större än så. På samma sätt som fri konkurrens ger fördelar i ekonomin i sin helhet, ger den – ur folkhälsoperspektiv – nackdelar på alkoholområdet. Där ger fler aktörer, lägre priser och bättre tillgänglighet högre alkoholkonsumtion, fler alkoholskador, högre kostnader för samhället och mer lidande för enskilda. De sambanden behöver vi inte gå till en entydig forskning för att få bekräftade, de finns mitt framför ögonen på oss i flera EU-länder där folkhälsa ännu väger lätt inom alkoholpolitiken.

Sveriges möjligheter att bedriva en restriktiv alkoholpolitik vilar bland annat på det undantag för Systembolagets detaljhandelsmonopol som den dåvarande borgerliga regeringen i förhandlade fram med EU, och som sedan slagits fast av EG-domstolen. Detta undantag förutsätter att en princip om icke-diskriminering tillämpas, och som innebär att alla producenter av öl, vin och spritdrycker ska behandlas lika. Att ge någon producent möjlighet att vid sidan av detaljhandelsmonopolet sälja direkt till konsument skulle vara ett brott mot denna princip, och skulle göra att det svenska detaljhandelsmonopolet på goda grunder kunde ifrågasättas.

Den alkoholpolitiska utredningen och folkhälsominister Maria Larsson har dragit en klok slutsats när de konstaterat att gårdsförsäljning inte är förenlig med de begränsningar som EG-rätten innebär för Sverige. Den som blickar ut över Europa och undrar varför Frankrike och alla andra länder kan ha gårdsförsäljning, men inte Sverige, glömmer att det handlar om länder där både restriktiv alkoholpolitik och detaljhandelsmonopol saknas.

Den finska gårdsförsäljningen är inte oomstridd. EU-kommissionen för en återkommande dialog med Finland, samtidigt som finsk förvaltningsdomstol konstaterat att gårdsförsäljningen innebär diskriminering av utländska producenter – i strid med EG-rätten. Att frågan inte behandlats av EG-domstolen, vars kvarnar mal långsamt, betyder inte att den finska gårdsförsäljningen är förenlig med EG-rätten. Det är tvärtom lätt att se att den finska gårdsförsäljningen med stor sannolikhet inte skulle klara en domstolsgranskning. När Finland nu deklarerat att man tänker utvidga sin gårdsförsäljning till att också gälla likörer har den Europeiska spritindustrin protesterat mot vad de på goda grunder menar vore diskriminering av utländska aktörer.

En rimlig svensk utgångspunkt bör vara att utveckla servicen för att möta jordbruksnäringens önskemål – men med utgångspunkt i detaljhandelsmonopolets begräsningar och ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Att göra gårdar till filialer för Systembolaget är sannolikt lättare sagt än gjort, eftersom det bland annat förutsätter att gårdarna för ett brett sortiment och inte bara sina egna produkter. Redan i dag lagerför Systembolag lokala varor, en service de borde kunna utveckla – utan att riskera hela det detaljhandelsmonopol de har regeringens uppdrag att bedriva. Sverige bör fortsätta gå i täten för en restriktiv alkoholpolitik som vilar på folkhälsa – inte stärkta producentintressen.

FAKTA

Anna Hedh, EU-parlamentariker (S)

Alf Svensson, EU-parlamentariker (KD)

Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (FP)

Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP)

Under hösten har frågan om svenska vinproducenter själva ska få sälja sina produkter diskuterats flitigt.

Anna Hedh
Alf Svensson
Cecilia Wikström
Carl Schlyter