ÅSIKT

Lissabonfördraget gör EU mer demokratiskt

Europaparlamententets talman: Förstärker friheten och solidariteten i Europa

Nedlemmar av Europaparlamentet försöker påverka under en omröstning. Foto: AP
Nedlemmar av Europaparlamentet försöker påverka under en omröstning. Foto: AP
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ordet historisk överanvänds ofta. Men den 1 december 2009 kommer faktiskt att gå till EU-historien som den dag då Lissabonfördraget trädde i kraft, och därmed avslutade den interna debatt som hade pågått i ­nästan 10 år.

Fördraget innebär att demo­kratin i EU stärks och att Europaparlamentets makt utökas kraftigt. Parlamentets makt över lagstiftningen och budgeten kommer nästan att fördubblas. Ett viktigt område där parlamentet får ökat inflytande är inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Här kommer ledamöterna att för första gången ha medbeslutanderätt med EU-ländernas ministrar om både jordbrukslagstiftning och jordbruksutgifter, som utgör nästan 40 procent av EU:s budget. Detsamma gäller EU:s fiskepolitik.

Europaparlamentet kommer också att ha medbeslutanderätt tillsammans med medlemsstaternas ministrar på de viktiga områdena rättsliga och inrikes frågor (invandrings- och asylpolitik, inklusive villkor för att ta emot asylsökande) och internationell handelspolitik. Parlamentet blir jämställt med ministrarna i frågor som rör hur EU:s strukturfonder ska utformas och användas.

Europaparlamentets utökade befogenheter kompletterar­ den medbeslutanderätt med ­ministerrådet som parlamentet redan har inom många områden, till exempel EU:s gemensamma marknad, och miljö-, transport- sysselsättnings- och utvecklingspolitik. Fördraget innebär att styrelseskicket i vår världsdel förbättras genom att såväl medborgarna som de nationella parlamenten får ökat inflytande över beslutsfattandet i EU.

Lissabonfördraget ger allmänheten större inflytande över Europeiska unionen. ­Genom fördraget skapas till ­exempel det europeiska medborgarinitiativet, vilket innebär att en miljon människor, som är medborgare i ett betydande­ ­antal medlemsstater, direkt kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har behörighet. Detta direkta deltagande bör leda till ett ökat intresse för de allt mer inflytelserika EU-­institutionerna.

EU bygger på vissa rättigheter och värderingar, i synnerhet frihet och solidaritet. Fördraget bidrar till att stärka unionens värderingar genom att stadgan om de mänskliga rättigheterna införs i den europeiska primärrätten. På så sätt skapas ett bättre­ skydd för EU:s medborgare. Stadgan utgör en garanti för att EU:s institutioner och EU-rätten inte bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter, EU?institutionerna måste alltså respektera dem. Europaparlamentet stödjer stadgan fullt ut. Storbritannien, Polen och Tjeckien har visserligen förhandlat fram undantag, men det visar på EU:s förmåga att vara flexibelt och respektera enskilda medlemsstaters intressen.

Vår europeiska union, med nästan 500 miljoner invånare, kommer att få ett system med större demokratisk trovärdighet, där all lagstiftning först granskas av de nationella parlamenten och sedan även måste­ godkännas av både ­ministerrådet, med ministrar som också svarar inför samma nationella parlament och Europaparlamentet, som har valts direkt av medborgarna för att representera dem på EU-nivå. Detta ger ett kontrollsystem som inte finns i någon annan internationell organisation. Med detta system ökar insynen i EU och EU:s ansvar inför medborgarna blir tydligt.

Genom Lissabonfördraget får EU möjlighet att på ett bättre sätt ta sitt ansvar i världen. EU:s höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och jag är glad att det blir en kvinna precis som jag hade hoppats, med stöd av den nyinrättade europeiska avdelningen för yttre åtgärder, kommer att ge unionen en tydlig röst i världen. Med allt fler EU-ledda krishanteringsuppdrag runt om i världen kommer Europaparlamentet att kräva att Catherine Ashton redogör för sina beslut. På så sätt säkerställer vi insynen och trovärdigheten, vilket också är vårt uppdrag.

EU:s yttre åtgärder är nära­ kopplade till energileveranser och energisäkerhet. Genom Lissabonfördraget införs ett helt nytt kapitel om energipolitik och solidaritet i energiförsörjningen, något som berör väldigt många människor.

Syftet med EU?politiken är kristallklart, att främja den inre energimarknaden, främja energisamarbete och trygga energiförsörjningen. Fördraget lägger grunden för en välbehövlig gemensam energipolitik något jag skulle vilja kalla en europeisk energigemenskap.

Människor kanske inte har lust att sätta sig in i alla turer i geopolitiken, men de märker om värmen slås av i deras bostäder, sjukhus och skolor.

Lissabonfördraget är ingen slutpunkt och inte heller perfekt, men det ger förbättrade regler för att utveckla EU:s politik. Tjugo år efter de demokratiska förändringarna i Central- och Östeuropa, och som Europaparlamentets förste talman från denna del av Europa är jag stolt över att kunna konstatera att vi nu har demokratiska och effektiva regler som kan möta behoven från 500 miljoner människor i 27, kanske snart 28 eller 29, medlemsstater.

FAKTA

Jerzy Buzek, 69,är Europa-

parlamentets talman. Född 1940 i Polen och var landets premiärminister 1997–2001.

I dag träder Lissabonfördraget i kraft – EU:s nya grundlag. Fördraget stärker parlamentets roll och ger det nya, omfattande befogenheter i fråga om lagstiftning, budget och internationella avtal.

Bloggat om Lissabonfördraget

Fördraget ger oss nya möjligheter

Cecilia Wikström: Äntligen har jag fått tillfälle att närma mig mitt andra vallöfte, nämligen frågan om människohandel. Om bara några dagar träder Lissabonfördraget i kraft vilket ger oss parlamentariker nya möjligheter att påverka den frågan på allvar i och med att parlamentet kommer att få medbeslutanderätt i frågor som rör polisiärt samarbete. Nu kan kampen på allvar börja!

Undermåligt ur demokratisynpunkt

Dick Erixon : Lissabonfördraget är undermåligt ur demokratisynpunkt. Väljarna kan inte ställa makthavarna till ansvar och man har inte några som helst möjligheter att påverka vilken inriktning EU ska ta: mer centralism eller mer federalism och mer höger eller vänster. Det är skandalöst att etablissemangen skapat ett system som stänger medborgarna ute från att besluta i de avgörande besluten, som vem som ska leda unionen.

Bloggredaktör: Ulrika Lundberg

Jerzy Buzek