ÅSIKT

”Man hostar upp fotbollar efter alla liknelser”

Retorikexperten Elaine Bergqvist analyserar Miljöpartiets språkrör

Miljöpartiets Maria Wetterstrand och Peter Eriksson motsätter sig köpcentrum utanför städerna.
Foto: björn lindahl
Miljöpartiets Maria Wetterstrand och Peter Eriksson motsätter sig köpcentrum utanför städerna.
DEBATT

På lördagen var det dags för Miljöpartiets Maria Wetterstrand och Peter Eriksson att tala sig varma för väljarna. Här är retorikexperten Elaine Bergqvists analys av språkrörens insats:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Elaine Bergqvist.
Elaine Bergqvist.

Gemensamma huvudbudskap:

”Politik har aldrig varit viktigare än just nu”.

”Vi kan visa världen att vi tror på framtiden, Sverige kan”.

”Framtiden finns på spåren”.

”Vi ska bygga om och vi ska bygga nytt”.

Helhetsintryck:

Wetterstrand: Hon var på gott humör och den retoriska strukturen på talet var snygg, men framträdandet var inte fullt så inspirerande som jag hade väntat mig. Fotbollsretoriken var populär idag och kommer säkerligen vara det under 2014 också. Något som var unik var att Wetterstrand pratade ett du-form. Ett retoriskt grepp för att få varje lyssnare att känna att hon talar direkt till dem: "Tänk dig när ditt barn blir sjukt". Hon använde rösten strategiskt för att förstärka stressen kring krångel med försäkringspengar. Hon pratade snabbare och rösthastigheten påverkar pulsen hos lyssnarna. I dag var Wetterstrand ingen karismatisk talare, men övertygande.

Eriksson: Han hade logos-delen (faktadelen) i talet. Han var väldigt konkret med vad de ville göra för Sverige och radade upp många förslag. Även han hade en förkärlek för fotbollsretoriken: ”Fem millimeter från mål lyckades hon snubbla och trassla in sig i nätet istället för att slå in bollen.”, ”Bostadsminister Odell hade den givna straffsparken när jobbkrisen kom”. Eriksson var lite Obama-inspirerad då han bytte ”Yes we can” till ”Sverige kan”. Sen utnyttjade han omgivningen för att förstärka sitt tal, han blickade ut över havet och sa: ”Östersjön härutanför är ett av världens mest sårbara hav.”

Kroppsspråk:

Wetterstrand: Hon hade ögonkontakt och närvaro. Men det är som det är med talarstolen, den ger inte så mycket svängrum.

Eriksson: Det var inte så mycket mimik eller kroppsspråk. Inte ovanligt för Eriksson, men en retorisk svaghet . Talets innehåll skulle tjänat på att förstärkas av ett kroppsspråk.

Återkommande ord/fraser:

Wetterstrand: ”jag möter många”, 1994, nytänkande, modern,

Eriksson: Sverige kan, Varför, Regeringen Reinfeldt, nytt, bygga,

Gemensamma bevingade ord:

”Vi ska måla Sverige med framtidstro.”

”Alla som spelat fotboll vet att framgångsrika lag har spelare som kan göra det där lilla extra. Som tar hela laget till en ny nivå. Sverige ska bli den spelaren.”

”Framtidens bränslen kommer inte att produceras på Stureplan, utan på Stures bondgård.”

Argumentation:

Snyggast var när Wetterstrand sänkte Hägglunds älsklingsord ”Verklighetens folk” med orden:

”Ännu krångligare blir det för de familjer som inte ser ut som Göran Hägglund vill.”

Gemensamma retoriska giftpilar mot Alliansen:

”Annars är det nästan bara Björklund och folkpartiet som pratar om skolan. Men vad har de egentligen gjort? Efter fyra år har det blivit mer prat än handling”.

”Nu är det dags att göra ett bokslut över regeringen Reinfeldt. De senaste fyra åren är en sorglig historia om sumpade chanser”.

”Låt er inte luras av alliansens passivitetslöften”.

”Regeringen Reinfeldt är ett lag av målsumpare”.

”Det ska skjutas vargar för att få fler vargar. De ska harpuneras valar för att få fler valar.

Det kan ju göra en lite orolig för hur de tänker sig skaffa fler väljare.”

Fallgropar:

Med tanke på all den fotbollsretorik vi har hört under veckan så tycker jag att talskrivarna kunde ha gjort något nytt. Det är nästan så att man hostar upp fotbollar efter alla liknelser, så för den missen får i alla fall talskrivarna rött kort. Men metaforerna till trots så var talet väldigt balanserat och konkret. Inom retoriken ska man avsluta med det starkaste argumentet, slutklämmen är viktigast. Eftersom Wetterstrand var bäst skulle hon haft sista delen av talet istället för Eriksson.

Elaine Bergqvist, retoriker