ÅSIKT

Ge alla som röstar 500 kronor i premie

Debattören: Det sjunkande valdeltagandet skadar demokratin

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sedan 1970-talet har valdeltagandet i Sverige sjunkit med drygt 10 procent, från drygt 90 till 80 procent. Detta är förstås ett demokratiskt problem. Men ett lika stort problem är de skillnader i valdeltagande mellan olika kommuner som Dagens Nyheter visade på i veckan som gick. I Danderyd var deltagandet 88,5 procent och i Botkyrka 76,1 procent. I alla kommuner med det högsta valdeltagandet var moderaterna det största partiet, ofta med egen majoritet. I kommunerna med lägst valdeltagande var socialdemokraterna störst.

Denna bild bekräftar det vi redan vet att benägenheten att rösta ökar med utbildning och inkomst. I valet 2006 röstade 93 procent av dem med de högsta inkomsterna och bara 73 procent av dem med de lägsta inkomsterna. Inom en och samma kommun kan det skilja över 30 procent mellan olika valdistrikt. I valdistrikten med det lägsta valdeltagandet bor många låginkomsttagare, lågutbildade, socialbidragstagare, invandrare och arbetslösa.

De som är minst etablerade och integrerade i samhället, de som är ekonomiskt maktlösa, avstår från möjligheten att påverka politiken, medan de som har den ekonomiska makten inte försummar att också bevaka sina politiska intressen. Här finns ett politiskt utanförskap som verkligen borde bekymra alla demokrater. Våra valda församlingar representerar inte längre hela befolkningen.

detta problem finns emellertid en förhållandevis enkel lösning, som redan tillämpas i flera demokratier (Australien är ett aktuellt exempel), nämligen röstplikt. Plikten kan motiveras med att vi som medborgare inte bara har rättigheter utan också skyldigheter.

De flesta har fram till i dag accepterat att under många månader göra värnplikt. Få är de som ifrågasätter skyldigheten att utbilda sig, betala skatt och följa landets lagar. Det är minst lika rimligt att vi ser deltagandet i den demokratiska processen inte bara som en rättighet utan också som en skyldighet.

Alla som fullföljer sin skyldighet att rösta, även blankröstning räknas förstås, erhåller sedan ett skatteavdrag på förslagsvis 500 kronor. Tvånget eller straffet för den som inte röstar är alltså högst begränsat. Erfarenheten visar att den här typen av enkla åtgärder leder till en betydande ökning av valdeltagandet och därmed till mer representativa församlingar och en förbättrad demokrati. Låt oss alltså införa röstplikt.

Per Sundgren