ÅSIKT

Därför har USA:s känslor svalnat

Martin Gelin: Obamas utgångsläge var värre än många förstod

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Republikanerna i USA är på väg att göra en historisk comeback.

I tisdagens mellanårsval kommer demokraterna sannolikt att förlora 50–60 säten i kongressens två kammare, representanthuset och senaten.

Många kommer att ställa frågan om vad som har hänt med USA sedan Barack Obama vann valet i november 2008, då den demokratiska kampanjstrategen James Carville gav ut en kaxig bok med titeln ”40 år till så kommer demokraterna att styra i en generation”.

Men problemet är snarare vad som inte har hänt.

USA:s ekonomi har inte återhämtat sig. Arbetslösheten har inte sjunkit. En överväldigande stor del av landets befolkning känner sig osäkra finansiellt och oroar sig för att förlora jobb och bostäder.

Obama har både haft tur och otur när det gäller finanskrisen. Den hjälpte honom att vinna presidentvalet, hösten 2008. Men nu kommer den också hjälpa republikanerna att göra ett väldigt framgångsrikt kongressval.

Finanskrisens effekter märktes inte riktigt förrän Barack Obama blivit president.

Under de tre månaderna mellan valdagen och Obamas faktiska tillträdde till Vita Huset ökade arbetslösheten från 6 till 8 procent, och fortsatte under våren 2009 att stiga till 10 procent.

Obamas utgångsläge var värre än många förstod.

I dag har Barack Obamas förtroendesiffror – som låg på 62 procent när han svor presidenteden sjunkit till 46 procent.

Så, vilka är det då som har tröttnat på Obama? Det är inte de trogna, demokratiska väljarna eller den progressiva basen, även om de ofta kan vara högljudda i sin kritik av honom. Obamas stöd bland de som kallar sig demokrater och liberaler är högt och stabilt.

Snarare är det vita låginkomsttagare på landsbygden och i småstäder, de så kallade ”Reagan-demokraterna”, som har övergivit presidenten.

De oberoende väljare som i de senaste valen har pendlat mellan demokrater och republikaner.

Många av dem är socialkonservativa och bor i traditionellt republikanska delstater som North Carolina, Indiana, Colorado och Virginia. Det var väljare som röstade demokratiskt i det senaste valet eftersom de var så oerhört trötta på Bush och republikanerna.

De har fått ta hårda smällar av den ekonomiska krisen och arbetslösheten och riktar sitt missnöje mot det sittande partiet.

Hösten 2010 är det de som avgör valet, och de lutar starkt åt republikanerna.

Den mest vedertagna uppfattningen om vad Obama borde ha gjort annorlunda som president är att prioritera jobben och ekonomin framför sjukförsäkringsreformen. Om han faktiskt skulle ha gjort så, skulle han förmodligen ha fått utstå motsatt kritik: ”Han borde ha prioriterat sjukvården i stället”.

Sjukförsäkringsreformen var ett av Obamas mest centrala vallöften och ett inrikespolitiskt akutproblem.

Han lyckades genomföra reformen, en historisk triumf som innebär att mer än 20 miljoner amerikaner kommer att få tillgång till sjukförsäkring.

Men det krävdes en lång och plågsam process där demokraterna förbrukade mycket av sitt politiska kapital, utan att de positiva följderna av reformen blev omedelbart kännbara.

Republikanernas comeback i tisdagens val behöver inte tyda på en ny högervåg i USA. De långsiktiga demografiska trenderna och opinionssvängningarna är fördelaktiga för demokraterna.

Optimistiska statsvetare som sympatiserar med demokraterna brukar hävda att demokraterna i framtiden kan vinna val på en ny koalition av minoriteter, utan starkt stöd hos den vita medelklassen – men framtiden är inte här än.

Om ekonomin återhämtar sig långsamt och jobben inte kommer har republikanerna en chans att återta Vita huset 2012.

Barack Obama har sagt att han hellre blir en riktigt bra president i fyra år, än en medioker president i åtta år.

Vi får se om han står för det när presidentvalet närmar sig.

FAKTA

Martin Gelin, 32, Stockholm och New York. Journalist och författare till boken ”Det amerikanska löftet – Barack Obamas väg till Vita huset”.

I dag hålls mellanårsval i USA. Det ser ut att bli storslam för republikanerna. I USA har Obamas popularitet dalat kraftigt – men här i Europa älskas han fortfarande. I dag låter vi två debattörer reda ut varför.

Martin Gelin