ÅSIKT

Nej, det är inte alls tanken som räknas

Debattörerna: Avdragsgill välgörenhet hotar att krossa folkrörelserna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Varje jul skänker svenska folket många miljoner kronor till olika välgörande ändamål. Men regeringens förslag om avdragsrätt för vissa gåvor kommer att förändra vårt samhälle, skriver debattörerna.
Varje jul skänker svenska folket många miljoner kronor till olika välgörande ändamål. Men regeringens förslag om avdragsrätt för vissa gåvor kommer att förändra vårt samhälle, skriver debattörerna.Foto: MATS STRAND

Nu inför jul ger vi varje dag miljontals kronor till välgörenhet. Genom att ge pengar till vissa organisationer i det civila samhället, som till exempel Rädda Barnen, Röda Korset och Stadsmissionen, hjälper vi tillsammans utsatta människor i Sverige och världen att få en bättre tillvaro. Dessa organisationer gör en oersättlig insats i samhället som vi kan vara stolta över.

Att regeringen nu vill öka möjligheterna för oss alla att ge till de här organisationerna är en god tanke. Men resultatet av regeringens förslag om skatteavdrag riskerar bli att övriga civila samhället – från knattefotboll och scouter till trossamfund och studieförbund – drabbas.

I regeringsförklaringen i oktober berättade Fredrik Reinfeldt att de vill fortsätta ”uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang”. Som ett led i det är ambitionen att införa en avdragsrätt för gåvor till hjälporganisationer. Av de pengar du skänker till jul skulle alltså en fjärdedel betalas tillbaka när skatteåterbäringen kommer runt midsommar, upp till 1?500 kronor som förslaget ser ut nu. Det skulle i slutändan ge fler och större bidrag. Men bara till organisationer som sysslar med ”hjälpverksamhet”. Exakt vad som menas med det är fortfarande oklart.

Regeringen menar väl men riskerar att träffa så oerhört fel. I grund och botten kan det här ogenomtänkta förslaget vara ett hot mot hela det civila samhället.

Att välja vilken ideell verksamhet som ska gynnas är inte ett litet steg mot att ”låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart” som det så vackert heter i regeringsförklaringen. Förslaget är ett första steg i en riktning där vi riskerar att dela in ideella insatser i ett A- och ett B-lag.

Att ta steget mot en avdragsrätt enbart för ”hjälporganisationer” kan innebära att de som sätter upp soppkök ska stödjas men inte de som driver mötesplatser som bygdegårdar och Folkets hus. Ska pengarna som går till hjälp efter miljökatastrofer kunna dras av men inte de som går till organisationer som kämpar för en bättre miljö? Ska stöd till barn med missbrukande föräldrar vara mer värt än det arbete som nykterhetsrörelsen gör?

Vi vet att de ekonomiska förutsättningarna påverkar hur det civila samhället utvecklas och ser ut. Vi kan se ett tydligt exempel i USA – där idén till de svenska folkrörelserna har sitt ursprung. En rad olika beslut på 1950- och 60-talet har mynnat ut i ett system där stöd på olika sätt, inklusive avdragsrätt, ges åt välgörenhetsorganisationer under förutsättning att de inte driver intressen eller försöker påverka politiken. Resultatet är ett civilsamhälle som domineras av välgörenhetsorganisationer medan traditionella medlemsorganisationer och folkrörelser nästan har dött ut.

En avdragsrätt för gåvor till hjälporganisationer behöver i grunden inte vara dålig. Att ge avdragsrätt för gåvor till alla ideella organisationer hade med all sannolikhet gett mer resurser för att bygga ett starkare civilsamhälle.

Vi begår ett misstag om vi ser förslaget om avdragsrätt enbart som en skatteteknisk fråga, vilket regeringen verkar tro när man läser i utredningsdirektiv och i budgetpropositionen. Hur ideell verksamhet ska finansieras kommer på lång sikt att påverka vilket civilsamhälle vi får.

De pengar vi tillsammans ger inför jul gör en stor skillnad för de som tar emot resultaten av dem. Just därför måste vi se till att möjligheter till avdrag på skatten uppmuntrar en bredd av ideella krafter att göra skillnad i samhället. Det vinner vi alla på.

FAKTA

Hanna Hallin, 29, Stockholm. Chef för Sektor3 – tankesmedjan för det civila samhället.

Lars Trägårdh, 57, Stockholm. Professor, Ersta Sköndals Högskola.

Johan Vamstad, 33, Stockholm. Forskare, Ersta Sköndals Högskola.

Regeringen vill att donationer till ideella hjälporganisationer ska vara avdragsgilla. En välmenande idé som riskerar att få förödande konsekvenser, menar debattörerna.

Hanna Hallin
Lars Trägårdh
Johan Vamstad