ÅSIKT

Självsanera lobbyismen – eller inför lagstiftning

Pr- och lobbyfirman Westander: Den dolda lobbyismen måste ut i det öppna

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I gårdagens Aftonbladet (21/12) efterlyser Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan lagstiftning mot dold lobbying. ”Det viktiga för mig är att man är öppen och ärlig med vem man företräder”, säger han till tidningen.

Bakgrunden är att riksdagen, till skillnad från exempelvis EU-parlamentet och USA:s kongress, i dag inte ställer öppenhetskrav på professionella lobbyister. Det betyder att mindre nogräknade pr- och lobbyfirmor kan agera i hemlighet och leverera sina uppdragsgivares budskap utan att ange vem som är avsändare. Politiker, myndigheter, media och andra riskerar därmed att föras bakom ljuset av intressen som de aldrig ser skymten av.

Som verksamma i pr- och lobbybranschen anser vi att pr-byråer alltid ska redovisa sina lobbyinguppdrag. Detta för att möjliggöra insyn och medial granskning av den professionella lobbyverksamheten. Budskap med dolda avsändare är ett demokratiskt otyg som kan vilseleda opinioner och ge politiker felaktiga beslutsunderlag.

Sorgligt nog är motståndet mot en sådan öppenhet i det närmaste kompakt inom en bransch där man kan tjäna bra på att sälja politisk påverkan och opinionsbildning till hemliga uppdragsgivare, som inte vill skylta med sina åsikter. För att värna om den öppna demokratiska processen menar vi att det behövs en tillräckligt långtgående och allmänt accepterad uppförandekod för professionella lobbyister.

I avsaknad av en sådan branschgemensam uppförandekod tillämpar vi på Westander självpåtagna öppenhetskrav sedan tio år tillbaka. Vårt mest grundläggande öppenhetskrav är detta: Vi berättar alltid vem eller vilka vi företräder då vi kontaktar en tredje part – till exempel en journalist eller en beslutsfattare – i syfte att påverka denna tredje part. Dessutom redovisar vi alltid Westanders pågående lobbyinguppdrag på vår egen webbplats.

Denna öppenhetspolicy kan jämföras med det mest långtgående öppenhetskravet i pr-branschföreningen Precis normsamling: "I en aktiv kontakt med tredje part i ett enskilt ärende – till exempel en journalist eller en beslutsfattare–- bör dock pr-konsultföretaget på anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är" (våra kursiveringar).

Branschnormerna väcker åtminstone tre konkreta frågor. Det vore intressant om Precis ordförande Hans Gennerud ville förklara pr-branschföreningens ställningstagande i dessa frågor.

Fråga 1. Varför bara "bör" – när syftet med kontakten är att påverka tredje part, varför gäller då inte att pr-byrån "ska" redovisa uppdragsgivaren?

Fråga 2. Varför bara "på anmodan" – varför ska den kontaktade personen aktivt behöva fråga vem som är uppdragsgivare?

Fråga 3. Finns det något rimligt skäl till att en kontaktad politiker, journalist eller tjänsteman inte ska få veta vems intresse pr-byrån företräder?

Ett första steg i riktning mot öppenhet vore att ta reda på vilka öppenhetskrav de politiska beslutsfattarna vill ställa på oss professionella lobbyister. Precis borde därför skicka organisationens "branschnormer" för lobbyverksamhet på en allmän och offentlig remissrunda till riksdagspartiernas partisekreterare.

Enligt Aftonbladet planerar nu Ibrahim Baylan att ta initiativ till en diskussion med övriga partisekreterare om en lagstiftning mot dold lobbyism. Vi skulle egentligen föredra en fungerande självreglering. Men om pr- och lobbybranschen fortsätter värna rätten att sälja politisk påverkan till intressen som inte vill synas själva, då är det vår bestämda uppfattning att lagstiftning bör övervägas även i Sverige.

Henrik Westander
Patrik Westander
Pr- och lobbyfirman Westander