ÅSIKT

Kärnkraften – aldrig en energikälla bland andra

Åsa Moberg: Risken för en katastrof i Europa ökar för varje år

I Expressens partiledardebatt den 3 september vill inte Stefan Löfven svara på frågan om S vill låta bygga nya reaktorer.
Foto: Expressen TV
I Expressens partiledardebatt den 3 september vill inte Stefan Löfven svara på frågan om S vill låta bygga nya reaktorer.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

När partiledarna i förra veckans debatt i Expressen fick frågan om de vill bygga nya reaktorer, höjde alla snabbt en röd nej-skylt eller en grön nej-skylt. Alla utom Stefan Löfven som stod talande skyltlös, sliten mellan sitt tidigare ”ja” som Metallordförande och det socialdemokratiska partiets kongressbeslut om avveckling.

Det är en obegriplig handfallenhet. Ju längre kärnkraften får finnas, desto större är risken att den avvecklas genom en ny katastrof. Risken att en sådan inträffar i någon av Europas många föråldrade reaktorer växer för varje år. Vill Stefan Löfven och Jan Björklund driva den svenska kärnkraften vidare även efter en katastrof i Europa?

Eftersom få nya reaktorer byggs utanför Asien är alla i Europa gamla. Dagens Nyheters hävdade på ledarplats 31/8 att kärnkraften ”är en energikälla bland andra, med för- och nackdelar”. Men kärnkraften kan aldrig bli en energikälla bland andra.

Vilka andra energikällor existerar på grund av en koppling till militära ändamål? I Ryssland bedrivs arbetet med atomkraft och atomvapen inom samma företag, Rosatom, som med statliga subventioner bedriver en aggressiv exportpolitik.

Ingen reaktor i världen har hittills köpts på marknadsmässiga villkor. Ett helt nytt kärnkraftverk planeras just nu i Pyhäjoki i Finland, mitt emot Skellefteå. 34 procent av konsortiet ägs av Rosatom, som hoppas få leverera reaktorn. Vem skulle välkomna ökat ryskt ägande i Norden för någon annan energikälla?

I USA äger regeringen det företag, USEC, som sköter anrikning av uran. Det ska privatiseras men köparna lyser med sin frånvaro. Anrikningsföretaget är olönsamt men det kan inte läggas ner. Det är viktigt för USA:s försvar eftersom det är den enda leverantören till de vanliga kärnkraftverk som drivs av kraftbolaget TVA och som levererar det tritium som behövs ”to boost the explosive power of nuclear weapons”. (Nucleonics Week 10/4, -14) Tritium har en halveringstid på 12 år och måste regelbundet bytas i atomstridsspetsarna.

Vilka andra energikällor har betydelse för produktion av atombomber?

Vilka andra energikällor medför även i fredstid så stora risker att staten i alla länder måste garantera den ekonomiska ersättningen vid olyckor?


Vilka andra energikällor kräver insatser förenade med livsfara av hundratusentals saneringsarbetare efter en olycka?

Vilka andra energikällor utgör samma fara i krig? Ukraina har 15 reaktorer i drift och dessutom fyra som stängts i Tjernobyl. Katastrofreaktorn kommer att kräva inneslutning i betong under all överskådlig framtid.

I Finland byggs landets femte reaktor Olkiluoto 3 med stora förseningar. Den planerade driftsstarten 2009 skjuts allt längre framåt. 1/9 angavs ett nytt startår: 2018. Byggtiden skulle då bli 12 år, mot planerade tre. Under tiden får kunderna ersättningskraft från kol. Vilka andra energikällor har så utdragna byggtider?

Katastrofreaktorn i Tjernobyl hade en sak gemensam med olycksreaktorn TMI 2 i Harrisburg: de var nya. Tjernobyl 4 var i drift två år, TMI 2 mindre än ett år. För vilka andra energikällor gäller att en investering på tiotals miljarder kan bli obrukbar över en natt?

Åsa Moberg

FAKTA

DEBATTÖREN

Åsa Moberg. Journalist, författare och debattör. Har i år utkommit med boken ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten – en bok om kärnkraft” (Natur & Kultur).