Debatt

Därför röstade jag på Sverigedemokraterna

Lastbilschauffören Björn: Jag önskar att de andra partierna lyssnat på oss - innan valet

Rädslan för att förlora jobbet fick yrkeschauffören Björn Gustavsson att rösta på SD för första gången.
Rädslan för att förlora jobbet fick yrkeschauffören Björn Gustavsson att rösta på SD för första gången.

Så här efter Valdagen skriver alla tidningar om SD svarta framgång. Kändisar och sportprofiler skriker i högan sky om sitt missnöje över att svenska folket röstade på SD.

Varför just jag röstade på SD denna gången och inte M eller S, som jag egentligen kände att jag skulle göra, är resultatet av mitt missnöje över att politiker inte lyssnar så som Jimmie Åkessons parti smart nog gjorde.

Hur ser denna SD väljare då ut?

Jag är 29 år, chaufför, som bor i en västsvensk tätort med ungefär 4000 invånare, och som tidigare röstat på Socialdemokraterna [förtydligande: i EU-val 2004] men på Fredrik Reinfeldt de två förra riksdagsvalen 2006 och 2010.

Det hela började runt 2007, när jag kände att utländskt registrerade lastbilar från öst smått började öka. Västsvenska åkerier började ta in chaufförer från samma område för att kunna betala så lite lön som möjligt, för att själva tjäna så mycket som möjligt.

När infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) senare började flagga för öppen cabotage, alltså för att fritt släppa in utländskt registrerade transportföretag i Sverige, kunde jag själv känna min kollegors vrede där hemma, över hur man överhuvudtaget inte brydde sig över den yrkesgrupp som tillhör Sveriges pulsåder. M hade istället kunnat göra något åt det och plockat hem röster inför valet.

Socialdemokraterna är visserligen emot cabotaget här i Sverige - men istället vill de lägga på kilometerskatt på vår yrkesgrupp, vilket spädde på missnöjet. Sverigedemokraterna gjorde tyvärr rätt i att lyssna på yrkeskårens missnöje över de partier som de en gång röstat på. Det vi ville ha ändring på, snappade SD snabbt upp.

Några chaufförer gav sig in i politiken för SD:s räkning, för att visa sitt missnöje över att inga andra politiker ville ta tag i saken och göra något för att stoppa det som chaufförerna såg som ett hot mot yrket.

När jag stod där på valdagen hade jag tre lappar i handen: S, S och SD.

Det berodde på missnöje över att Socialdemokraterna inte lyssnade fullt ut, över den borgerliga sandlådan och på min rädsla för att mitt jobb ska försvinna, eller att jag får sämre lön då en man från öst kan göra jobbet sämre men billigare.

Om nu alla partier vill utesluta SD från samarbete så har jag de senaste dagarna endast hört smarta kommentarer från Mona Sahlin (S) och Carl B Hamilton (FP), om att man måste lyssna mer på SD:s väljare, som har tappat förtroende för politik, partier, journalister och myndigheter.

Jag önskar att de verkligen hade lyssnat - innan valet.

När inga andra partier lyssnar på rätt sätt och snappar upp dem som inte syns, då finns det en ful gubbe där som erbjuder godis om man följer med in i bilen.

Björn Gustavsson

Yrkeschaufför från Västsverige