ÅSIKT

Pensionerna höjs – till 2009 års nivåer

Pensionärsorganisationer: Hela pensionssystemet måste utvärderas

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Politikerna kvittrar högt över Pensionsmyndighetens prognos om att nästa år kan inkomst- och tilläggspensionerna öka med 4,2 procent, i snitt 340 kronor per månad efter skatt. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll säger att det är en historisk höjning som är ”väldigt, väldigt bra”, ja till och med den bästa sedan nuvarande pensionssystem infördes. Och hennes företrädare Ulf Kristersson är inte sen att påpeka att höjningen minsann är ett resultat av den förda allianspolitiken.

Kommentarerna om sänkningen av garantipensionerna är däremot sparsamma. Det vill säga att personer som har de allra lägsta pensionerna får sänkt pension med cirka 30 kronor i månaden.

Att försöka vinna politiska poänger på pensionärernas bekostnad är beklagligt. Ingen andas ett ord om att utvecklingen av pensionerna de senaste sju åren varit den sämsta sedan det nya pensionssystemet infördes för nästan 15 år sedan. Och orsaken står att finna i ett underfinansierat pensionssystem, som medfört att bromsen slagit till vid tre tillfällen under en femårsperiod och kraftigt minskat pensionerna. Samtidigt som den svenska ekonomin har varit god och AP-fonderna stadigt växer utan att användas som de buffertfonder de var avsedda att vara.

Politikernas löften om att pensionerna skulle följa löneutvecklingen har inte infriats, inte heller att bromsen högst osannolikt skulle aktiveras. Lägg därtill försämringarna på grund av den orättfärdiga pensionärsskatten så kan vi nu se det samlade resultatet. En hundralapp i pension 2009 är i dag bara värd 97 kronor medan en hundralapp i lön har ökat till hela 117 kronor. Höjningen år 2016 med 4,2 procent återställer endast tilläggs- och inkomstpensionerna till 2009 års nivå, medan lönehundralappen torde ha stigit till minst 119 kronor.

Vilka löntagare skulle acceptera att nästa år få en lön som ligger i nivå med den man hade för sju år sedan? Kan de ökade klyftorna mellan de som arbetar och de som har arbetat beskrivas tydligare?

Men nu ska alltså landets inkomst- och tilläggspensionärer vara tacksamma över att pensionerna nästa år kommer upp till 2009 års nivå! Välkommet, visst. Men denna ökning kompenserar på intet sätt tidigare rekordsänkningar av pensionerna. Och dessvärre är det inte heller uteslutet att vi redan 2017 återgår till tidigare års försämringar om nuvarande brister i pensionssystemet kvarstår.

I den omtalade Decemberöverenskommelsen från i fjol pekas pensionerna ut som ett samarbetsområde mellan regering och opposition. Men inte mycket positivt har hänt sedan dess. Visserligen beslutade Pensionsgruppen strax innan sommaren att införa en mjukare broms i inkomstpensionssystemet, men det innebär bara att svängningarna i upp- och nedgångar dämpas och resultatet blir ett nollsummespel sett över tid. Ett kraftfullt slag i luften, alltså. Och så här håller det på.

Mot den här bakgrunden kräver Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Svenska KommunalPensionärernas Förbund (SKPF) att hela pensionssystemet ska utvärderas och bristerna snarast åtgärdas.

Monica Bäckman

Jöran Rubensson

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Jöran Rubensson, förbundsordförande i SPRF.

Monica Bäckman, förbundsordförande i SKPF.

DEBATTEN

I slutet av juli meddelade Pensionsmyndigheten att pensionerna nästa år höjs med 4,2 procent. ”Väldigt, väldigt bra”, kommenterade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Men det betyder lite efter sju år av usel utveckling, skriver dagens debattörer, som vill ha en översyn av hela systemet.