ÅSIKT

Skattetrycket måste synliggöras för alla

Svenskt näringsliv: Svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Skatter utgör den enskilt största utgiften för de flesta hushåll. För en vanlig löntagare handlar det om drygt hälften av den totala lönekostnaden. Främst är det fråga om skatter kopplade till inkomster från arbete, följt av olika skatter på konsumtion.

Trots skatternas stora betydelse för de flesta människors ekonomi, är det många som inte vet vad de betalar i skatt. En ny undersökning visar att allmänheten i genomsnitt underskattar skatternas omfattning med 35 procent. Ett annat sätt att uttrycka detta är att för varje två kronor man tror att man betalar i skatt, är den faktiska skattebetalningen i själva verket tre kronor.

Överlag är kunskaperna om skatter låga. Bland de tillfrågade svarade 94 av 100 med en lägre siffra än vad den faktiska beskattningen är. Unga personer har lägre kunskaper än genomsnittet. Till en del kan det bero på bristande erfarenhet, men äldres uppfattningar kan också vara färgade av historien, då Sverige hade högre skatter.

De skattelättnader som skett det senaste decenniet har i huvudsak avsett inkomstskatter. Därför har andelen indirekta skatter, såsom momsen, ökat. Den syns inte. Det kan bidra till att en så stor del av skatternas omfattning underskattas.

I Sverige betalas inte hela lönen till den anställde. En del av lönekostnaden, den så kallade arbetsgivaravgiften, betalar företaget direkt till staten. I Kina fick en gång arbetaren bara en nettolön. Det är en svunnen tid och så långt har inte Sverige gått, men de dolda skatterna lever vidare hos oss. Visst får man något för skatter och arbetsgivaravgift men långt ifrån allt av denna avgift går till pensioner och sjukersättningar. Stora delar av arbetsgivaravgiften är alltså i praktiken att betrakta som en skatt.

En klar och tydlig bild av skatternas omfattning är viktig för att kunna fatta välinformerade beslut. Då kan nyttan av förmåner och ersättningar värderas i förhållande till vad det kostar den enskilde och samhället i stort. Ökad synlighet skulle ge bättre kunskaper vilket i sin tur skulle underlätta en helhetssyn. Inte minst har de dolda skatterna bidragit till att vilseleda allmänheten.

Den praktiska hanteringen av deklarationer och skatteinbetalningar har på senare tid förändrats med bland annat förtryckta uppgifter, e-tjänster och möjlighet att deklarera via sms. Ett vällovligt syfte har varit att förenkla och underlätta, men förändringarna kan också ha inneburit att skattebetalare allt mindre sätter sig in i sin skattesituation. Kännedomen om skatternas omfattning kan därför ha sjunkit.

Tydligare redovisning från statsmakternas sida av skatternas totala omfattning skulle kunna motverka den dåliga kännedomen om skatter. Även fördelningen av hur skatter används skulle kunna visas tydligare. Det finns goda skäl att se på den danska modellen, där man inte har arbetsgivaravgift, utan i stället högre, synliga löner och inkomstskatter. Ett klarare språkbruk behövs också, där avgifter som i själva verket är skatter också benämns som skatter.

Ytterst handlar det om demokrati. Överskådlig och klar information lägger grunden för kloka beslut. Flera olika åtgärder behövs; allt från redovisning av skatterna på lönebeskeden till informationsinsatser eller en dansk modell i Sverige. Det är hög tid för ökad tydlighet och transparens.

Krister Andersson

Chef för Skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv

Fotnot: Svenskt Näringsliv presenterar i dag en rapport om vad svenskarna tror att de betalar i skatt.