Hägglunds politik är ett slag i luften

Sveriges 74 akutmottagningar är en central och omfattande del av akutsjukhusen. Bilderna av hur akutmottagningarna fungerar är mycket skiftande. Många är de som kan beskriva ett snabbt och professionellt omhändertagande av svårt sjuka anhöriga men lika ofta hörs beskrivningar av kaos och långa väntetider.

Att få snabb och kvalificerad hjälp för de svårast sjuka samtidigt som väntetider för de med mindre akuta åkommor hålls korta är en svår men likväl viktig ekvation att lösa.

I alliansens sjukvårdsrapport beskrevs vikten av hög kompetens och målsättningen att de som bedöms vara i behov av vård på akutmottagning inte skulle behöva vänta mer än fyra timmar. Det handlar om patienters rätt till sjukvård men även om personalens rätt till en bra arbetsmiljö. Snabba politiska lösningar som utfärdande av en akutvårdsgaranti blir då tyvärr inte annat än ett slag i luften.

Sjukvården är en komplex organisation. Det blir tydligt när man analyserar vad som leder till dåligt fungerande akutmottagningar. Det finns alltid en lång rad åtgärder som kan sättas in på akuten för att höja säkerheten och samtidigt minska väntetiderna men de viktigaste orsakerna till dåligt fungerande akutmottagningar finns utanför mottagningens dörrar.

Brister i den kommunala äldreomsorgen leder till att äldre skickas i skytteltrafik mellan särskilda boenden och akutmottagningar. Dålig tillgänglighet i primärvården gör att patienter med enklare åkommor inte söker sin vårdcentral utan i stället vänder sig till akutmottagningen. För få lediga sängplatser på vårdavdelningar och långa väntetider för akutröntgen leder ofelbart till problem på akutmottagningen.

Alla landets akutmottagningar arbetar med att hitta effektivare sätt att arbeta. Redan idag finns en mängd goda exempel på olika håll i landet. Det är en gåta för oss varför det är så svårt att få till best practices i vården? Varför uppfinner man hjulet gång på gång? Landsting, regioner, sjukhusledningar och akutmottagningar borde lära av de goda exemplen hos varandra och använda sig av det som fungerar.

Ett exempel är så kallade ”snabbspår” inom ambulanssjukvården. Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Det sparar lidande, tid och pengar.

En modern ambulanssjuksköterska genomgår i dag fyra års högskoleutbildning med en magisterexamen i omvårdnad. Dagens ambulanssjukvård är kunskapsintensiv och forskningsinriktad. Det krävs kompetens att utföra avancerad vård redan i ambulansen. Forskning visar att två timmar extra tid nedlagd av ambulanspersonalen kan spara upp till 19 timmar på akuten.

I projektet Höftlinjen ser specialistutbildade ambulanssjuksköterskor till att patienten redan i bilen får syrgas, smärtstillande och intravenös vätska samt att relevant provtagning genomförs. Patienten förs direkt till röntgen, utan att passera akuten, och därefter till rätt vårdavdelning. Den här typen av ”snabbspår” utvecklas nu för flera patientgrupper. De bygger på att rätt kunskap och rätt utrustning finns på plats i ambulansen. Det innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan.

Statens viktigaste bidrag till att förbättra omhändertagandet vid landets akutmottagningar är att stödja det lokala arbetet. Öppna jämförelser och kvalitetsregister har visat sig vara en mycket effektiv metod för att höja kvaliteten i sjukvården. Inom akutsjukvården finns ett nystartat kvalitetsregister – Svenska Akutvårdsregistret. Registret är under uppbyggnad och endast ett fåtal akutsjukhus finns med.

Ett utbyggt kvalitetsregister dit alla 74 akutmottagningar rapporterar och där väntetider är en av många parametrar skulle betyda mycket mer för akutsjukvården än att staten fattade beslut om en akutvårdsgaranti.