Debatt

Jägarna orsakar onödigt lidande

Debattörerna: Jakten är Sveriges största djurskyddsproblem

30 procent av alla äldre rävar har skador efter hagel. ”En förklaring till hagelskadorna enligt forskarna är att vissa jägare slänger iväg ett skott så snart de ser en räv eller andra rovdjur”, skriver debattörerna.
30 procent av alla äldre rävar har skador efter hagel. ”En förklaring till hagelskadorna enligt forskarna är att vissa jägare slänger iväg ett skott så snart de ser en räv eller andra rovdjur”, skriver debattörerna.Foto: AP

Jakt är Sveriges största djurskyddsproblem. Långt mer än en miljon däggdjur och fåglar dödas av jägare varje år i vårt land. Dessa djur dör inte omedelbart efter skottet, mellan 15 och 30 procent av djuren skadeskjuts och får utstå ett onödigt lidande. Under älgjakten skadskjuts 14 procent av djuren, mer än 10?000 älgar, varje år. Trots eftersök med hund kan älgen få lida en längre tid innan den avlivas.

Hageljakt ger ännu fler skadskjutningar. Eftersom större delen av jakt med hagel sker på mindre djur innebär denna jaktform ett utdraget lidande. I dag jagas omkring 60 arter, varav de flesta ger obetydligt utbyte i form av kött. De 60 000 rävarna som årligen skjuts ihjäl tas exempelvis inte tillvara alls. Forskare på Naturhistoriska riksmuseet har undersökt rävar och funnit att cirka 30 procent av de lite äldre rävarna hade skador efter hagel.

En förklaring till hagelskadorna enligt forskarna är att vissa jägare slänger iväg ett skott så snart de ser en räv eller andra rovdjur. Varg påträffas inte sällan med avskjutna ben, käk- och bakdelsskottskador.

Även fågeljakt bedrivs nästan uteslutande med hagel på flygande fågel. En undersökning gjord av Sveriges ornitologiska förening visar att sex av tio äldre sädgäss har hagel i kroppen. All fågeljakt borde rimligen förbjudas, men ett första steg kan vara att begränsa antalet jaktbara arter. Blyhagel har också visat sig ge sekundära skador genom att de skadade djuren äts upp av rovfåglar som örnar och falkar.

Även en del jägare anser att jakt med hagel på rådjur är en jaktform som borde förbjudas eftersom jakten ofta leder till allvarliga skadskjutningar med eftersök som följd. I Jaktkungörelsen skriver Naturvårdsverket att ”Vid jakt med hagelgevär efter rådjur och gäss bör skjutavståndet inte överstiga tjugo meter”. Är det troligt, med hänvisning till de omfattande problemen med skadskjutningar, att denna rekommendation efterföljs?

Jakt är till allra största delen ett fritidsnöje för några procent av Sveriges befolkning. Kråk- och måsfåglar, men även räv och grävling, skjuts enbart för att jägarna vill eliminera konkurrenter om viltet.

Konkurrensskälet är också orsaken till den omfattande tjuvjakten på våra stora rovdjur – varg, björn, lo, järv och kungsörn.

Det finns inget rimligt skäl till varför jägarna skall bestämma hur den svenska faunan skall se ut. Majoriteten av svenska folket vill till skillnad från jägarna uppleva en artrikedom i vår natur. Jägarnas viltvård är endast ett uttryck för önskan om att få fler möjligheter till jakt på arter som de anser sig ha rätt till. De levande djuren är naturligtvis ingens egendom utan snarare hela befolkningens gemensamma tillgång.

För några år sedan kom Europeiska jägarorganisationen (Face) och Europeiska fågelunionen (Bird life) överens om att ingen jakt skulle ske på arter som minskade. Därför bör till exempel jakten på både tjäder och orre omedelbart avbrytas. Dessa arter minskar i Sverige, framför allt till följd av det rationella skogsbruket, och bör därför fridlysas.

Vi vill även se ett jaktförbud på rovdjuren och arter vars kött inte tas tillvara. Även hageljakt på flygande fågel och på rådjur borde omedelbart förbjudas för att minska den stora skadeskjutningen.

Sedan 1939 har Svenska jägareförbundet statens uppdrag att sköta jakt- och viltvårdsfrågor i Sverige. Problemet är att viltvård i dag endast innebär att främja tillgången på jaktbart vilt. Det är dags att införa begreppet faunavård och därmed ge den stora majoriteten natur- och djurvänner inflytande över vår i dag onaturligt sammansatta fauna. Med hjälp av faunavård skulle man kunna stävja jaktens avarter som nu innebär ett stort lidande för våra vilda djur.

FAKTA

Hans Ryttman, 72, Farsta, ordförande för Jaktkritikerna och pensionerad universitetslektor i genetik vid Stockholms universitet.

Christina Lindberg, 58, Tungelsta, medlem i Jaktkritikerna och journalist.

Jaktsäsongen är i full gång. Kritikerna menar att jakten skadar både djur och natur. Det som skapar mest onödigt lidande är djur som skadeskjuts med hagel, var tredje vild räv har hagel i kroppen skriver debattörerna, som vill fridlysa de flesta arterna på jaktlistan.

Hans Ryttman
Christina Lindberg