ÅSIKT

Lägre ungdomslöner ger inte fler arbeten

Handels: Ungdomsarbetslösheten minskas med utbildning och riktig praktik

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Lägre ingångslöner och förändrad arbetsrätt lanseras av flera debattörer som recept mot ungdomsarbetslösheten. Vi i Handels tror inte på det. Verkligheten är att ungdomar har lägre lön och sämre villkor än sina äldre kollegor. Vi har några förslag på vad som kan göras. Ett är ett praktikantavtal mellan oss och Svensk Handel.

I detaljhandeln har 18-åringar en genomsnittlig månadsinkomst på 7 561 kronor, 20-åringar tjänar 10 145 kronor, medan 35-åringar i genomsnitt tjänar 17 568 kronor. Det är en skillnad på 132 procent mellan 18- och 35-åringarna. Hur låga behöver ungdomslönerna vara för att arbetsgivarna ska känna sig nöjda? 5 000 kronor? 3 000 kronor?

Det är unga som inte får fasta anställningar. I åldersgruppen 16-24 år jobbar 61 procent av kvinnorna och 41 procent av männen i tidsbegränsade anställningar. Unga har oftare deltidsanställningar, framför allt unga kvinnor i detaljhandeln arbetar färre timmar än genomsnittet. Många unga kvinnor har så korta arbetstider att de inte uppfyller arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.

Hur mycket osäkrare ska tillvaron i arbetslivet behöva bli för våra ungdomar? Om det är total makt över personalen arbetsgivarna är ute efter kan de väl erkänna det istället för att hävda att det ska bli fler jobb.

En otäck bild av hur arbetsmarknaden kan se ut om arbetsgivaren får oinskränkt makt är LO:s årliga rapport om sommarjobbarnas situation. Varje sommar behandlas ett stort antal ungdomar som skit, för att tala ren svenska. Många unga lovas jobb, men nekas sedan. Andra får inte ut sin utlovade lön eller får sämre lön än de egentligen har rätt till. Många får inget anställningsbevis. En tjej som ringde till LO:s hjälptelefon i somras berättade att hon blivit avskedad via sms efter en arbetsdag. En annan tjej fick gå hem från sitt caféjobb, utan lön, varje dag det var dåligt väder i somras. Vilken vuxen skulle acceptera sådana arbetsvillkor?

Vi inom Handels tror inte att lösningen på ungdomsarbetslösheten är att försämra löner och villkor. Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för företag som anställer unga. Men ungdomsarbetslösheten har gått upp, tvärtemot finansministerns teorier. Problemet är inte kostnaderna för att anställa unga. Kostnaderna är redan lägre. Den sänkta arbetsgivaravgiften har inte gett fler ungdomsjobb, i stället har pengarna gått rätt in i företagens kassakistor och ökat vinsterna.

Orsaken till den höga arbetslösheten hos framför allt ungdomar är att det finns för få jobb, inte att villkoren är för bra! Handels recept för att minska ungdomsarbetslösheten kan summeras i några huvudpunkter:

Skapa fler jobb. Under kristid ska politiken gå ut på att stimulera konsumtionen, vilket leder till fler jobb. Just nu är det generellt sett en efterfrågekris i ekonomin, snarare än en kostnadskris.

Ge ungdomar utbildning. Cirka 22 procent av unga under 25 saknar en fullständig gymnasieutbildning. Då är det nästan omöjligt att få jobb. Samhället måste genom konkreta utbildningsinsatser se till att ungdomar får den kompetens och erfarenhet som krävs för att få en anställning.

En aktiv arbetsmarknadspolitik. Förutom utbildningsinsatser vill Handels ha anställningsstöd i olika former. Det är bättre med subventionerade anställningar framför praktikvarianter som tränger undan reguljära jobb i privat tjänstesektor.

En ordentlig praktik. Vi vill komma överens med arbetsgivarna inom Svensk Handel om hur ungdomar ska få bra praktikplatser inom handeln. I dag ser vi en risk att branschen översvämmas av praktikplatser som ser ut lite hur som helst. Vi vill avtala fram ett hållbart system för praktik, som ger ungdomar möjlighet att få riktig yrkeserfarenhet med rimliga villkor.

En tillfällig generationsväxling. En äldre anställd bör kunna få delpension, mot att en yngre person anställs. På deltid kan den äldre lära upp den yngre i yrket. Det är ett mer konstruktivt sätt att använda pengarna än att bara betala ut arbetslöshetsersättning.

Det är dags att arbetsgivarna börjar tänka långsiktigt. Även om de tycker att de kan välja och vraka nu, när ungdomsarbetslösheten är hög, kommer den situationen inte att vara för evigt. De ungdomar som nu behandlas som skräp kommer inte att vara särskilt sugna på att jobba för dessa arbetsgivare i framtiden.

Vi inom facket bör också vara självkritiska. Vi har inte stått upp för de unga i alla lägen. Vårt löfte till alla unga är att Handels ska göra allt som står i vår makt för att motarbeta sämre löner och villkor.

FAKTA

Lars-Anders Häggström, ordförande i Handelsanställdas förbund.

Ungdomsarbetslösheten är en av de stora frågorna inför valet nästa år. Ett sätt att få unga i arbete vore att luckra upp arbetsrätten, menar exempelvis näringsminister Maud Olofsson. Svenskt Näringsliv instämde i detta.

Lars-Anders Häggström