ÅSIKT

Köp inte elupprorets skrämselpropaganda

Svenska elnätsföretagen: Vi måste få gå med vinst – för klimatets skull

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Elnäten står inför ett stort tekniskt skifte. I takt med ändrade konsumtions- och produktionsmönster måste morgondagens ”smarta” elnät förverkligas. Alla är ense om vikten av detta. Men Sveriges cirka 170 elnätsföretag oroas nu över den förändrade tillsynsmodell som förbereds inför år 2012. Och där risken finns att de ekonomiska ramarna blir alltför snäva.

”Smarta nät” är en benämning för vad som nu sker på elnätsområdet. Nätet måste kunna parera de svängningar som uppstår när exempelvis ny vindkraftsproduktion – som varierar med vinden – i ökad omfattning kopplas in. Smarta nät ger bättre information. Därmed kan elkunder själva effektivt och snabbt anpassa sin förbrukning. Det kan vara av prisskäl. Det kan vara för att energieffektivisera.

Sverige har uppnått 99,99 procents leveranssäkerhet i våra elnät. Där är vi duktiga. Kunderna får den el de vill ha. Men utvecklingen går nu snabbt emot morgondagens smarta elnät som måste klara en lång rad nya kund- och samhälleliga krav:

Kunderna vill kunna styra sin förbrukning effektivare och enklare för att kunna energieffektivisera och spara pengar .

Kunderna vill bidra till att klara miljö- och klimatmålen som regeringen lagt fast och som också ligger i linje med EU-ambitionerna.

Klimatet är ett tungt argument när det gäller att kunna ta emot och hantera den snabba utbyggnaden av förnybar klimatneutral elproduktion – inte minst på vindkraftssidan.

Kunderna vill i ökad omfattning bli sina egna elproducenter. Detta är en inriktning och en ambition som elnätsföretagen vill underlätta och stödja.

Detta är bara några exempel på varför elnäten har en nyckelroll – liksom produkten el i sig – för att förverkliga det uthålliga samhället. Och allt detta kostar pengar.

Elnätsverksamheten är monopol. Av det skälet måste det finnas en tillsyn så att samhällets och kundernas intressen värnas. Den uppgiften har Energimarknadsinspektionen, EI.

Elnätsverksamhet måste ha en rimlig avkastning. Ägarna måste få ta betalt för att klara erforderliga investeringar, nödvändigt underhåll och dessutom – precis som när investerare satsar – kunna påräkna en rimlig avkastning. Annars vill ingen investera.

Med start perioden 2012-2015 sjösätts en efterlängtad reform i och med att Sverige – som sista land i Europa – övergår till att pröva rimligheten i elnätspriserna på förhand. Då kommer EI att ange vilket tak för intäkterna som varje företag måste hålla sig inom.

Viktigt i den kommande regleringen är att den ger elnätsföretagen rätt styrsignaler. Vad vill samhället och kunderna att elnäten ska klara av? Som vi ser det är kraven många och innebär att det kommer att krävas investeringar i elnäten för att kraven ska kunna uppfyllas.

Tre huvudområden är viktiga:

1. Vilket värde har de olika elnäten? På vilket värde ska en rimlig avkastning beräknas? Vissa nät byggdes för mer än 100 år sedan även om flertalet nät är yngre. Kunderna måste lita på att elnätet fungerar, åldern på delarna är i det sammanhanget ointressant. På en reglerad monopolmarknad blir det regleringen som bestämmer marknadsvärdet som är det värde som borde ligga till grund för regleringen. Det blir ett cirkelresonemang som gör att elnätets värde måste bestämmas på något annat sätt.

Det tekniska språng som elnätsverksamheten är inne i handlar om att ta steget från de första pionjäråren på elområdet in i morgondagens förhållanden och krav. För att kunna hantera detta är det vår uppfattning att avkastningen från alla elnät ska beräknas från nuanskaffningsvärdet – alltså vad kostar det att bygga upp nätet i dag? Detta är det enda rimliga sättet att lösa en omöjlig ekvation.

2. Det avgörande blir då vilken avkastningsränta som kommer att medges. Den frågan är ännu inte besvarad från Energimarknadsinspektionen. Svensk Energi anser dock att ett rimligt avkastningskrav minst motsvarar en alternativ placering av det stora kapital våra elnät utgör. Alternativet vore annars att sätta pengarna på banken. Då uteblir investeringarna.

3. Kommer de accepterade intäktsnivåerna att medge ett rimligt underhåll? Intäktsnivåerna måste innefatta underhåll så vi kan vidmakthålla en näst intill 100-procentig leveranssäkerhet men även utvecklingskostnader för introduktion av så kallade smarta nät. Denna utveckling är helt nödvändig för att möta kundernas krav på morgondagens elsystem.

Svensk Energi, som representerar 164 av landets elnätsföretag, oroas över att EI i slutänden kommer att ange alltför snäva intäktsramar för de kommande åren. Detta är en extra viktig fråga eftersom intäktsramarna kommer att anges för en fyraårsperiod i taget. Vad händer där om intäktsramarna blir alltför snäva? Hur ska investerare våga satsa i svenska elnät om vi har en tillsynsmyndighet som inte ”släpper till” de intäktsnivåer som behövs?

Frågetecknen kan göras fler och längre. Onekligen vore det olyckligt om tillsynsmyndigheten gav vika för den osakliga skrämselpropaganda, som just nu bedrivs av främst Villaägarna och det så kallade elupproret, och omöjliggjorde för branschen att låta elnäten spela sin framtida nyckelroll. Det skulle skada klimatet. Det skulle skada alla engagerade elkunder som vill ha ett elnät som ligger i framkanten tekniskt sett. Och inte distanseras av vår omvärld.

FAKTA

Kjell Jansson, 61, Saltsjöbaden. Vd, Svensk Energi.

Från och med nästa år ska Energimarknadsinspektionen sätta ett tak för hur stora intäkter elnätsföretagen får ha.

Kjell Jansson