ÅSIKT

LO har lierat sig med mörkermän

Fores: Att stänga dörren för utländsk arbetskraft tar inte Sverige ur krisen

Missbruken av arbetskraftsinvandring har gett LO ammunition, men det är en dålig väg att gå att försöka begränsa invandringen. Då lierar man sig med mörka krafter, skriver Mattias Johansson.
Missbruken av arbetskraftsinvandring har gett LO ammunition, men det är en dålig väg att gå att försöka begränsa invandringen. Då lierar man sig med mörka krafter, skriver Mattias Johansson.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Knappt har dörren för arbetskraftsinvandring till Sverige öppnats förrän röster höjs för att slå igen den. Sedan medierna rapporterat om missbruk av systemet – bärplockare som inte fått betalt, illegalt sålda arbetstillstånd – verkar LO ha fått tillräckligt med argument för att skjuta principen i sank.

Facket vänder sig främst mot att lediga jobb går till andra än arbetslösa som redan finns i Sverige. Ella Niia, ordförande i Hotell- och Restaurangfacket menar att arbetsgivarna inte ska behöva leta utomlands för att hitta restaurangbiträden. LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin har framfört liknande kommentarer.

LO-fackens resonemang kring reformen för arbetskraftsinvandring påminner om forna tiders EU-motståndare, som hellre försvårade för en promille kriminella än öppnade upp tull- och passfrihet för alla andra. Bästa hjälpen till det fåtal som exploaterats är att alla stängs ute – inte bättre kontroll.

Ett av kraven från LO är att återinföra en arbetsmarknadsprövning av ansökningarna, vilket i praktiken är ett veto mot arbetskraftsinvandring. Det skulle göra systemet precis lika svårgenomträngligt för utlandsfödda som det var innan 2008, när alliansens reform började gälla. Hundratusentals svenskar tar varje år arbeten i våra grannländer och Nordeuropa av högst varierande grad. Hur skulle deras möjligheter att arbeta påverkas om varje land införde kösystem mellan inhemska medborgare och tillgängliga jobb?

Arbetsmarknaden är inte statisk på så sätt att den ene alltid tar ett jobb från den andre. Arbetskraftsinvandring gynnar tillväxten, som i sin tur skapar fler jobb och reallönelyft. Dessutom är den en nyckel till flera problem. Ett är vår åldrande befolkning. Alla prognoser över Sveriges arbetskraftsutbud visar att det inom 20 år blir brist på folk. När allt färre ska försörja allt fler blir det svårt att upprätthålla nivåerna i välfärden. De som i dag söker asyl i Sverige, men som egentligen vill jobba här, kan nu söka uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare.

Den nya lagen ger medborgare i länder utanför EU rätt att jobba i Sverige om en arbetsgivare garanterar anställning och avtals-enlig lön. Under de första två åren är tillståndet knutet till det specifika företaget. Missköter sig arbetsgivaren kan individen anmäla denne till Migrationsverket. Man kan därefter stanna i Sverige i tre månader för att hitta ett nytt jobb.

Reformen har fått effekt. 2007, innan reglerna infördes, fick 3 567 arbetstagare utanför EU uppehållstillstånd. I fjol beviljade Migrationsverket 14 639 ansökningar från arbetskraftsinvandrare. Siffran inkluderar inte de som flyttat till Sverige från nordiska länder eller övriga EU för att jobba. Flest arbetstillstånd har gått till människor från Thailand inom jordbruks-, trädgårds- och fiskerinäringarna. Näst största grupp är indier och yrkeskategorin dataspecialister, följt av restauranganställda, civilingenjörer och vårdare med olika etnisk bakgrund.

Tankesmedjan Fores har specialstuderat Kanadas modell för arbetskraftsinvandring. Där finns mycket lite av den skepticism mot nyanlända arbetstagare som facket i Sverige ger uttryck för. Tvärtom finns en samsyn mellan parterna att ett ökat arbetsutbud skapar dynamik på arbetsmarknaden i stort. Genom rekrytering via ambassaderna har man fått människor från Sydostasien, Kina och Latinamerika att bli kanadensare. En särskild poängsättning gör att arbetskraftsinvandrare kan kvalificera sig för uppehållstillstånd på eget bevåg, utan kontrakt från en arbetsgivare.

En hörnsten i Kanada är en effektiv jobbmatchning för invandrare där så väl offentlig sektor och privata företag som frivilligorganisationer samverkar. Om de svenska fackförbunden verkligen vill stärka de enskilda arbetstagarnas ställning borde man driva på för denna typ av lösningar, som öppnar upp fler möjligheter att komma till Sverige och jobba.

Det nya systemet har en del barnsjukdomar. Sveriges ambassader och konsulat kan precis som i fallet med Kanada bli mer aktiva i att informera om tillstånden och de rättigheter arbetstagarna har gentemot företagen. Skatteverkets befogenheter att granska löneutbetalningar till arbetskraftsinvandrare kan också utökas.

Men att välja en restriktiv linje och stänga dörren för ny arbetskraft, är fel väg att gå för Sverige efter krisen. LO-kollektivet måste inse att man går långt mörkare intressen till mötes än sina medlemmars om man tar strid för att begränsa arbetskraftsinvandringen.

FAKTA

Mattias Johansson, 38, Uppsala. Vice vd på den liberala tankesmedjan Fores.

Petter Hojem, 25, Stockholm. Samordnare för Fores migrations- program.

2008 fick Sverige nya regler för arbetskraftsinvandring. I?dag är det arbetsgivaren som avgör vilken arbetskraft som behövs, svenska avtal gäller också för invandrad arbetskraft och det tillfälliga arbetstillståndet gäller som längst två år. Debattören menar att LO vill försvåra för utlandsfödda att jobba i Sverige.

Mattias Johansson
Petter Hojem