ÅSIKT

Inte konstigt att det är kaos i tågtrafiken

MP: Underhållet har fått mindre pengar – och värre blir det

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Mot bakgrund av det till synes oändliga tågkaoset är det obegripligt hur regeringen drar till storsläggan mot järnvägen och styvnackat vägrar inse att det behövs åtgärder innan läget förvärras än mer. Iskallt fortsätter de nedmonteringen av våra järnvägar. Nu senast med att vilja ta bort 700 miljoner från järnvägsunderhållet. När de borde agera för att utveckla järnvägens potential som ett snabbt, bekvämt och klimatsmart transportmedel agerar regeringen istället på flera fronter för att nedrusta järnvägen. Så här kan det inte fortsätta.

Under fem års tid kommer anslagen till investeringarna i järnvägen att minska med två tredjedelar. Från 14,5 miljarder i år till 5 miljarder 2014. Det är en helt bakvänd politik. Vi står inför en brådskande klimatomställning av transporterna. Ju sämre kvalitet på järnvägen, desto fler lastbilar och bilar blir det på vägarna. Det går stick i stäv med alla scenarier kring hur transportsektorn skulle behöva utvecklas för att nå klimatmålen.

På underhållssidan ser det inte mycket bättre ut. Trots att regeringens egen tågkaos-utredare Per Unckel kom fram till att underhållet måste öka för att lösa järnvägens mest akuta problem, så skär regeringen ned på drift och underhåll av järnvägen med 700 miljoner. För alla resenärer som i timtals sitter fast i stillastående mörklagda tåg mitt i vinterkylan ter sig regeringens prioriteringar underliga. Den satsning för att förebygga snökaos som Trafikverket presenterade tidigare i höst finansieras dessutom inte via nya pengar från regeringen, utan från de anslag som ska gå till investeringar. Alltså blir det ekonomiska utrymmet för att bygga bort trängseln på spåren ännu mindre.

Det här får förstås märkbara konsekvenser för tågresenärerna och de företag som transporterar gods på spåren. Fortsatta förseningar är att vänta i ett järnvägssystem som är överbelastat och i akut behov av ökad kapacitet för att fungera tillfredsställande. För att skapa mer utrymme på spåren krävs både en hel del mindre investeringar, som nya förbigångsspår eller dubbelspår, och större investeringar i helt nya banor, som höghastighetsbanorna Ostlänken och Göteborg-Borås.

Gång på gång hävdar regeringen att de satsar mer på järnvägen än någon annan regering. Men vad den inte flaggar med är att en stor del av järnvägsanslagen under förra mandatperioden gick till amorteringar av lån och inte alls till investeringar i nya spår. Vi kritiserar inte att man betalar av lån, men vi kritiserar starkt det faktum att regeringen inte drar sig för att fara med osanning. Regeringen har också en tendens att glömma bort det faktum att de flesta större järnvägsprojekten som de nu stolt pekar på för att visa sin handlingskraft beslutades och finansierades av tidigare regeringar – projekt som de då var mycket kritiska till.

Vad järnvägen behöver i dagsläget är rejäla satsningar på nya spår och ökad kapacitet. Det räcker inte att knapphändigt lappa och laga. Det behövs långsiktiga strategier där järnvägen är ett självklart transportmedel. Vi föreslår att regeringen tar sig en titt på trafikutvecklingen runt om i Europa, där stora satsningar på järnvägen ses som en självklarhet i tider när transporterna av såväl människor som gods måste ställas om för att klara morgondagens krav och behov.

Lågt räknat var samhällskostnaden för förra vinterns förseningar tre miljarder kronor för resenärer och företag. Räkningen lär inte bli billigare den här vintern. Regeringens slapphänta politik för järnvägen kostar mer och mer ju längre de väntar med att agera. Om vi investerar i underhåll och tillräcklig kapacitet nu slipper vi onödiga kostnader i framtiden.

Stina Bergström
Ledamot i riksdagens trafikutskott (MP)