ÅSIKT

Karl-Bertil Jonssons jul har åter blivit verklighet

Nalin Pekgul (S): 340 000 barn lever i relativ fattigdom i Sverige

”Karl-Bertil Jonssons julsaga” har åter blivit verklighet, menar debattören.
”Karl-Bertil Jonssons julsaga” har åter blivit verklighet, menar debattören.Foto: SVT
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Om några veckor är det julafton och då sitter jag som vanligt framför teven med min familj och tittar på sagan om Karl-Bertil Jonssons jul. Vanligtvis brukar jag berätta att precis så såg det ut förr i tiden i Sverige. Då fanns det många fattiga som inte hade råd att fira jul. Barnen fick fira jul utan julmat, utan gran och utan julklappar medan de få välbärgade firade jul i överdåd. Även om barnfattigdom naturligtvis aldrig varit helt utrotad i Sverige så har det känts skönt att veta att vi inte längre har det som under Karl-Bertil Jonssons tid.

Vad ska jag säga till mina barn i år? Sedan 2006 har barnfattigdomen ökat med nästan 50 procent, det betyder att vart sjunde barn lever i fattigdom. De senaste årens borgerliga politik med förändringar i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring har slagit igenom med full kraft och trygghetssystemen ger inte längre samma ekonomiska grundtrygghet som tidigare. Detta gör den ekonomiska situationen i många hushåll ohållbar. I dag lever över 340 000 barn i relativ fattigdom i Sverige. På majblommans riksförbund har man märkt av den stora ökningen, dit vänder sig de som inte har råd att fira jul. De ber inte om hjälp för att köpa dyra presenter, utan om bidrag för att kunna fira jul med lite god mat och en gran.

Det är under julen vi blir extra berörda av tanken på att så många barn firar jul utan att tomten kommer med julklappar. Men dessa barn lever i fattigdom året runt. Många barn kan inte följa med sina kompisar på bio eller delta i olika sportaktiviteter för att de inte kan betala deltagaravgiften eller köpa utrustning. De väljer att stanna hemma den dag de ska på utflykt i skolan för att de inte har råd med matsäck.

Barnfattigdomen i Sverige ser olika ut. Dess gemensamma nämnare är att den försvårar livet för barnen och leder ofta till utanförskap. Fattigdomen kan avspegla sig i flickan som blir mobbad för att hon är äcklig eftersom hon har samma kläder på sig i skolan varje dag. Hon får också skäll av fröken som säger att hon bara sitter och dagdrömmer då hon inte kan svara på frökens frågor. Men den egentliga orsaken är att hon har huvudvärk och inte kan se vad som står på tavlan eftersom hon saknar glasögon. Hon är bara en av 23 000 svenska barn som inte har råd att köpa glasögon. Hur påverkas dessa barns framtid av detta?

Barnfattigdomen kan utrotas. Genom att satsa på barnomsorgen och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättrar vi barns vardag avsevärt. Förbudet för skolor att ta ut extraavgifter för utflykter måste efterlevas. Resursfördelningen till skolor i landet måste ses över, fattiga bostadsområden med låga studieresultat bör få särskilda satsningar.

Låt oss göra som Karl-Bertil: ta från de rika och ge åt de fattiga och förpassa barnfattigdomen till sagans värld.

Nalin Pekgul
Förbundsordförande S-kvinnor